Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021

Krigaren låg på sidan i fosterställning och mellan sina armar och ben höll han ett svärd.
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer om honom.
– Själva föremålen är spännande. Allt är så välbevarat och kan fungera som en pusselbit i förståelsen för Buttle änge specifikt och för Gotland generellt, säger Alexander Andreeff Högfeldt, adjunkt vid institutionen för arkeologi och antik historia och som i egenskap av lärare och grävledare var med vid upptäckten.
Han har länge intresserat sig för platsen. Vad som en gång förde honom hit var de två bildstenar som står här. Den ena är nästan fyra meter hög vilket gör den till den högsta bildsten som finns kvar i sin naturliga miljö på Gotland. I området finns även husgrunder och ett gravfält med flera stensättningar, varav två: en större och en mindre, nu grävt ut.
Skelett av spädbarn

Foto: Alexander Roesen Sjöstrand
Utgrävningar av gravfältet inleddes redan för två år sedan då den mindre stensättningen undersöktes noga. Nu var det dags att ta reda på vad som dolde sig i den större av stensättningarna. Konstruktionen består av en yttre och en inre ring och är ungefär nio meter i diameter. Tidigare har skeletten efter minst två spädbarn påträffats i den inre ringens ytterkant.
–Vi har daterat ett av benen som visade sig vara från vendeltid, omkring 700 år e.Kr. Den här stensättningen kan betraktas som ett eget gravfält i minatyr. Mellan yttre och inre stenringen har vi även hittat rester efter minst en brandgrav, berättar Alexander Andreeff Högfeldt.
1,5 meter ner i marken, i en grav täckt av kalkstenshällar påträffades krigaren. Han låg i fosterställning. Ovanför hans huvud hade ett keramikkärl av svartgods och en behållare av organiskt material placerats. Han hade även fått med sig två knivar och en bältessölja.
Ryttarsvärd
Stridsutrustningen, det 80 cm långa svärdet av spatha-typ och de silverdekorerade sporrarna på hälarna signalerade att personen varit ryttare. Svärdstypen användes både i de germanska områdena, det romerska riket och i det efterföljande Frankerriket. Baserat på gravgåvorna bedömer arkeologerna är att han levde under romersk järnålder det vill säga 0-400 e.Kr.

Men vem var han? Varför begravdes ha just här? Det är frågor som vidare forskning nu ska försöka finna svar på. Arkeologerna vet att folk bott i Buttle änge i närmare 2000 år. Husgrunderna som finns är daterade till 300-500-talet och tidigare utgrävningar har visat att byggnaderna har haft olika funktioner.
– Det ena är ett bostadshus där vi hittat en stor eldstad, ett av husen tycks ha använts som ceremonibyggnad. I det har vi hittat fin keramik och ett romerskt silvermynt och det tredje huset är ett förrådshus där vi hittat stora mängder keramik från krukor som använt för förvaring. Vi har även hittat vävtyngder och en sländtrissa vilket tyder på att det pågått textilhantverk här, säger Alexander Andreeff Högfeldt.
Koppling till platsen
Husen byggdes visserligen sannolikt ett par århundraden efter krigarens död så just i dem har han inte bott, men eftersom han är begravd här måste han ha en koppling till platsen.

för arkeologi och antik historia. Foto: Daniel Olsson
– Han tillhörde kanske en släkt av fria män och kvinnor som ägde gård och mark i området. Den här mannen var sannolikt krigare, det ser vi när vi tittar på svärdet och sporrarna för det är en riktig ryttarutrustning. Vi vet att skandinaver och germaner tjänade i den romerska armén som hjälptrupper, men om den här personen gjorde det kan vi inte säga, säger Alexander Andreeff Högfeldt.
Föremålen och skelettet har nu förts till Campus Gotland för vidare undersökningar och datering. På osteologiska laboratoriet kommer varje del av skelettet att studeras. Analyser kommer att göras av krigarens dna liksom av sammansättningen av vissa isotoper i hans skelett. Isotoper kan nämligen ge en indikation på var han växte upp, när han dog och även ge en inblick i hans kosthållning. Det går till exempel att se om hans diet huvudsakligen bestod av mat från land eller hav.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...