Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021

Krigaren låg på sidan i fosterställning och mellan sina armar och ben höll han ett svärd.
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer om honom.
– Själva föremålen är spännande. Allt är så välbevarat och kan fungera som en pusselbit i förståelsen för Buttle änge specifikt och för Gotland generellt, säger Alexander Andreeff Högfeldt, adjunkt vid institutionen för arkeologi och antik historia och som i egenskap av lärare och grävledare var med vid upptäckten.
Han har länge intresserat sig för platsen. Vad som en gång förde honom hit var de två bildstenar som står här. Den ena är nästan fyra meter hög vilket gör den till den högsta bildsten som finns kvar i sin naturliga miljö på Gotland. I området finns även husgrunder och ett gravfält med flera stensättningar, varav två: en större och en mindre, nu grävt ut.
Skelett av spädbarn

Foto: Alexander Roesen Sjöstrand
Utgrävningar av gravfältet inleddes redan för två år sedan då den mindre stensättningen undersöktes noga. Nu var det dags att ta reda på vad som dolde sig i den större av stensättningarna. Konstruktionen består av en yttre och en inre ring och är ungefär nio meter i diameter. Tidigare har skeletten efter minst två spädbarn påträffats i den inre ringens ytterkant.
–Vi har daterat ett av benen som visade sig vara från vendeltid, omkring 700 år e.Kr. Den här stensättningen kan betraktas som ett eget gravfält i minatyr. Mellan yttre och inre stenringen har vi även hittat rester efter minst en brandgrav, berättar Alexander Andreeff Högfeldt.
1,5 meter ner i marken, i en grav täckt av kalkstenshällar påträffades krigaren. Han låg i fosterställning. Ovanför hans huvud hade ett keramikkärl av svartgods och en behållare av organiskt material placerats. Han hade även fått med sig två knivar och en bältessölja.
Ryttarsvärd
Stridsutrustningen, det 80 cm långa svärdet av spatha-typ och de silverdekorerade sporrarna på hälarna signalerade att personen varit ryttare. Svärdstypen användes både i de germanska områdena, det romerska riket och i det efterföljande Frankerriket. Baserat på gravgåvorna bedömer arkeologerna är att han levde under romersk järnålder det vill säga 0-400 e.Kr.

Men vem var han? Varför begravdes ha just här? Det är frågor som vidare forskning nu ska försöka finna svar på. Arkeologerna vet att folk bott i Buttle änge i närmare 2000 år. Husgrunderna som finns är daterade till 300-500-talet och tidigare utgrävningar har visat att byggnaderna har haft olika funktioner.
– Det ena är ett bostadshus där vi hittat en stor eldstad, ett av husen tycks ha använts som ceremonibyggnad. I det har vi hittat fin keramik och ett romerskt silvermynt och det tredje huset är ett förrådshus där vi hittat stora mängder keramik från krukor som använt för förvaring. Vi har även hittat vävtyngder och en sländtrissa vilket tyder på att det pågått textilhantverk här, säger Alexander Andreeff Högfeldt.
Koppling till platsen
Husen byggdes visserligen sannolikt ett par århundraden efter krigarens död så just i dem har han inte bott, men eftersom han är begravd här måste han ha en koppling till platsen.

för arkeologi och antik historia. Foto: Daniel Olsson
– Han tillhörde kanske en släkt av fria män och kvinnor som ägde gård och mark i området. Den här mannen var sannolikt krigare, det ser vi när vi tittar på svärdet och sporrarna för det är en riktig ryttarutrustning. Vi vet att skandinaver och germaner tjänade i den romerska armén som hjälptrupper, men om den här personen gjorde det kan vi inte säga, säger Alexander Andreeff Högfeldt.
Föremålen och skelettet har nu förts till Campus Gotland för vidare undersökningar och datering. På osteologiska laboratoriet kommer varje del av skelettet att studeras. Analyser kommer att göras av krigarens dna liksom av sammansättningen av vissa isotoper i hans skelett. Isotoper kan nämligen ge en indikation på var han växte upp, när han dog och även ge en inblick i hans kosthållning. Det går till exempel att se om hans diet huvudsakligen bestod av mat från land eller hav.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...