SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021

Den nya infrastrukturen ska länka samman forskningsdata och digitaliserade museisamlingar. Här är en illustration som visar flera års arkeologiska undersökningar av kungsgårdshallarna i Gamla Uppsala.
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
SveDigArk kommer att länka samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar. Det gör det möjligt att göra avancerade datadrivna analyser på komplex information från hela Sveriges historia, från istid till nutid.
– Det här är glädjande nyheter som innebär enormt mycket främst för arkeologin, men också i bredare bemärkelse för tvärvetenskaplig forskning om historiska och förhistoriska samhällen. Forskningsinfrastrukturen har bedömts som excellent och har stor strategisk betydelse för Uppsala universitet och Sverige, säger Tora Holmberg, vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet.
Exponentiell ökning av mängden data
Den digitala och vetenskapliga utvecklingen på 2000-talet har medfört en exponentiell ökning av mängden data om vår historia från forskning och uppdragsarkeologi. Men potentialen har inte utnyttjats fullt ut. En hel del data har aldrig gjorts tillgänglig för forskningen, och den som finns är utspridd och svår att hitta i olika museisamlingar och arkiv.

Uppsala universitet.
Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning på dessa källor – från lokala djupstudier till storskaliga synteser som spänner över både tid och rum.
– Landskapets spår av interaktioner mellan människa och miljö är en mångtusenårig källa till kunskap. Informationen kan användas för att förstå vårt förflutna, men också för att formulera lösningar för en hållbar framtid, säger Karl-Johan Lindholm, docent i arkeologi vid Uppsala universitet.
– SveDigArk ska bygga en infrastruktur som tar tillvara och tillgängliggör den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar. Det ger forskarna möjlighet att genomföra komplexa datadrivna analyser på materialen som tidigare inte varit möjliga.
Kombinerar resurser och kompetenser
SveDigArk är ett konsortium som leds av Uppsala universitet och inkluderar universiteten i Umeå, Lund, Stockholm, Karlstad och Göteborg, SciLifeLab, Statens Historiska Museer och Riksantikvarieämbetet. Konsortiet kombinerar sina resurser och kompetenser och utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att realisera målen. Länkad data, öppna format, gemensamma vokabulärer och den semantiska webben kommer kraftigt öka användbarheten av svensk arkeologisk data, inte bara för de olika forskningsområdena utan även i ett globalt sammanhang.
– Genom SveDigArk kommer forskningen kunna besvara nya och högaktuella frågor om dåtid, nutid och framtid, samt stödja samhällsutvecklingen genom att analysera, utvärdera och rekommendera lösningar som tar både människors och miljöns behov i beaktande. SveDigArk möjliggör för svensk arkeologisk och paleoekologisk data att bidra till den globala miljöforskningen i långt högre utsträckning, säger Karl-Johan Lindholm.
Nationell infrastruktur för digital arkeolog
Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning. Arkeologiska undersökningar ger uppgifter om levnadssätt, ekonomi, samhällsorganisation, teknologisk utveckling och resursanvändning. Naturvetenskapliga analyser berättar om människors hälsa och livsvillkor, diet och migrationsmönster, kontaktvägar inom och utanför Skandinavien. De avslöjar hur djurliv, växtlighet och miljöer påverkats av både klimat och människan. Med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) och datavetenskap så kan detta komplexa samspel analyseras utifrån tid och plats.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...