SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Den nya infrastrukturen ska länka samman forskningsdata och digitaliserade museisamlingar. Här är en illustration som visar flera års arkeologiska undersökningar av kungsgårdshallarna i Gamla Uppsala.
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
SveDigArk kommer att länka samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar. Det gör det möjligt att göra avancerade datadrivna analyser på komplex information från hela Sveriges historia, från istid till nutid.
– Det här är glädjande nyheter som innebär enormt mycket främst för arkeologin, men också i bredare bemärkelse för tvärvetenskaplig forskning om historiska och förhistoriska samhällen. Forskningsinfrastrukturen har bedömts som excellent och har stor strategisk betydelse för Uppsala universitet och Sverige, säger Tora Holmberg, vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet.
Exponentiell ökning av mängden data
Den digitala och vetenskapliga utvecklingen på 2000-talet har medfört en exponentiell ökning av mängden data om vår historia från forskning och uppdragsarkeologi. Men potentialen har inte utnyttjats fullt ut. En hel del data har aldrig gjorts tillgänglig för forskningen, och den som finns är utspridd och svår att hitta i olika museisamlingar och arkiv.
Uppsala universitet.
Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning på dessa källor – från lokala djupstudier till storskaliga synteser som spänner över både tid och rum.
– Landskapets spår av interaktioner mellan människa och miljö är en mångtusenårig källa till kunskap. Informationen kan användas för att förstå vårt förflutna, men också för att formulera lösningar för en hållbar framtid, säger Karl-Johan Lindholm, docent i arkeologi vid Uppsala universitet.
– SveDigArk ska bygga en infrastruktur som tar tillvara och tillgängliggör den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar. Det ger forskarna möjlighet att genomföra komplexa datadrivna analyser på materialen som tidigare inte varit möjliga.
Kombinerar resurser och kompetenser
SveDigArk är ett konsortium som leds av Uppsala universitet och inkluderar universiteten i Umeå, Lund, Stockholm, Karlstad och Göteborg, SciLifeLab, Statens Historiska Museer och Riksantikvarieämbetet. Konsortiet kombinerar sina resurser och kompetenser och utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att realisera målen. Länkad data, öppna format, gemensamma vokabulärer och den semantiska webben kommer kraftigt öka användbarheten av svensk arkeologisk data, inte bara för de olika forskningsområdena utan även i ett globalt sammanhang.
– Genom SveDigArk kommer forskningen kunna besvara nya och högaktuella frågor om dåtid, nutid och framtid, samt stödja samhällsutvecklingen genom att analysera, utvärdera och rekommendera lösningar som tar både människors och miljöns behov i beaktande. SveDigArk möjliggör för svensk arkeologisk och paleoekologisk data att bidra till den globala miljöforskningen i långt högre utsträckning, säger Karl-Johan Lindholm.
Nationell infrastruktur för digital arkeolog
Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, ska möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning. Arkeologiska undersökningar ger uppgifter om levnadssätt, ekonomi, samhällsorganisation, teknologisk utveckling och resursanvändning. Naturvetenskapliga analyser berättar om människors hälsa och livsvillkor, diet och migrationsmönster, kontaktvägar inom och utanför Skandinavien. De avslöjar hur djurliv, växtlighet och miljöer påverkats av både klimat och människan. Med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) och datavetenskap så kan detta komplexa samspel analyseras utifrån tid och plats.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...