Han beskriver judarnas historia i Sverige
8 november 2021

Carl Henrik Carlssons bok ”Judarnas historia i Sverige" har nominerats till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok.
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok.
Som forskare och lärare med inriktning på judarnas historia i Sverige, insåg Carl Henrik Carlsson att det behövdes ett nytt översiktsverk. Judarnas historia i Sverige har tidigare beskrivits av historikern Hugo Valentin i ett standardverk från år 1924, som 40 år senare kom ut i en förkortad version.
– Han skriver även om sin egen samtid och det håller ganska bra, men det har hänt mycket i världen och i forskningen sedan dess. Flera aspekter togs inte upp. Jag tänkte att någon borde skriva ett översiktsverk och någon, det var väl jag, säger Carl Henrik Carlsson med ett skratt.
Viktig forskningsmiljö
Även om projektet var ett eget initiativ, har han haft stor nytta av forskningsmiljön kring etniska minoriteter på Hugo Valentin-centrum, vid historiska institutionen i Uppsala.
– Jag hade aldrig kunnat göra det här om jag inte hade varit i den här miljön.
Hit kom han några år efter sin avhandling om östjudisk invandring till Sverige på 1800-talet. Carl Henrik Carlsson blev koordinator för ett forskarnätverk om judarnas historia och sedan många år håller han kurser i judarnas historia både vid Uppsala universitet och Paideia folkhögskola i Stockholm.
Vid sidan av sitt arbete som forskare och lärare satte han igång att skriva. Resultatet blev ett råmanus på 6–700 sidor som sedan kortades ned till 400 sidor.
Relationen till statsmakten
Ett tema i boken är judarnas relation till majoritetssamhället, det vill säga statsmakten, kyrkan och opinionsbildare. Först på 1770-talet tilläts judarna att bo i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen.
– Kung Gustav III var påverkad av upplysningsidéerna och av nationalekonomer som hade uppfattningen att judarna var bra på affärer och kunde få fart på det svenska näringslivet. 1782 kom ett judereglemente som var en kompromiss mellan kungens och byråkratins positiva syn och judefientliga krafter som borgare och präster, berättar Carl Henrik Carlsson.
Så småningom fick judar bo i Sverige på samma villkor som alla andra och de senaste decennierna har de fått status som nationell minoritet. År 2000 blev jiddisch ett nationellt minoritetsspråk.
Heterogen grupp med olika förhållningssätt
Ett annat tema i boken är utvecklingen inom den judiska befolkningen.
– Det är lätt att betrakta judarna som en organism, till exempel när det gäller förhållandet till statsmakten. Men det är en heterogen grupp med bland annat klasskillnader och olika religiösa inriktningar som ibland har lett till konflikter. För judar har det varit en balansgång, att både anpassa sig och bevara sin särart.
I boken beskrivs olika perioder då invandringen varit stor, till exempel decennierna kring sekelskiftet 1900 då de östjudiska invandrarna kom till Sverige och åren kring 1969 då judiska flyktingar kom från Polen till Sverige.
På 1930-talet hade Sverige en väldigt restriktiv invandringspolitik mot judar, men hösten 1942 och framåt genomfördes flera räddningsaktioner. Omkring 12 000 judar som överlevt Förintelsen kom till Sverige 1945, även om många senare lämnade landet.
Judisk elit växte fram
Integrationen har i stort sett varit lyckad, menar Carl Henrik Carlsson. Ett viktigt årtal är 1870, då man inte längre behövde vara lutheran för att få ha en statlig tjänst. Det blev möjligt för judar att få anställning på universiteten och bli riksdagsledamöter. Under den här perioden tar industrialismen fart i Sverige och en judisk elit växer fram i Sverige.
– Några är väldigt framgångsrika inom handel och industri, många kommer fram inom kulturlivet och som mecenater för sjukhus och välgörenhet men också kultur- och utbildningsinstitutioner. Men detta är bara en liten del av den judiska befolkningen, som är en väldigt heterogen grupp.
Som en röd tråd genom historien går också antisemitismen.
– Den påverkar judars liv, de måste förhålla sig till den. Ibland kan man få för sig att den var en ond parantes under andra världskriget, men den har alltid funnits fast med olika uttryck och olika styrka, säger Carl Henrik Carlsson.
Från början var antisemitismen religiös och många judar konverterade till kristendomen för att bli accepterade som svenskar. Senare övergick det till en mer etnisk eller rent rasistisk antisemitism.
Intresset ökar för judisk kultur
I boken beskrivs även de senaste 30 åren, om än mera kortfattat. Den nutida antisemitismen tas upp, men också det faktum att intresset för judisk kultur blivit starkare i Sverige.
– Antisemitismen har blivit starkare, tar sig andra uttryck och kommer delvis från andra grupper. Samtidigt har man från samhällets sida blivit mer medveten och det finns en väldig vitalitet i det judiska livet. Man har öppnat upp, exponerar sig och bjuder in.
Ett exempel är Judiska museet i Stockholm som återinvigdes på Sveriges nationaldag 2019, i den gamla synagogan i Gamla stan. Lokalerna hade i stort sett behållit interiören sedan synagogan stängde år 1870.
– Vid invigningen hade man som motto: ”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”, och med de orden avslutar jag boken.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Innovativa spel tog hem priser vid Swedish Game Awards
16 juni 2016
Studenter i speldesign från Campus Gotland vid Uppsala universitet tog hem hälften av priserna på Swedish Game Awards 11 juni.
- Unik databas bakom nya kunskaper inom historia 31 maj 2016
- Är Nefertitis grav hittad? 31 maj 2016
-
Kurs i medeltidshistoria parallellt med medeltidsveckan
26 maj 2016
Uppsala universitet Campus Gotland utnyttjar miljön och stämningen under medeltidsveckan för kurs i medeltidshistoria.
-
Maria Ågren får förlängt Wallenberg Scholar
13 maj 2016
Historikern Maria Ågren har fått förlängning som Wallenberg Scholar för forskningsprojektet Genus och arbete.
- Första professorn i genusvetenskap har öppen föreläsning 18 april 2016
-
Kulturarv tema för stort internationellt möte
16 april 2016
Uppsala universitets rektor Eva Åkesson och kulturvårdsprofessorn Tor Broström vid Campus Gotland deltog i mitten av april vid en stor internationell konferens om kulturarv och kulturvård på Yale University. Mötet leddes av FN:s generalsekreterare...
-
Karl XII – inte bara en krigarkung
13 april 2016
Lyssna på forskarpodd nr 13 med Petter Hellström, idéhistoriker på institutionen för idé- och lärdomshistoria.
-
Kick-off för årets mentorprogram Mentor4Research
23 mars 2016
Uppsala universitet har nu som första universitet i Sverige dragit igång Mentor4Research, ett mentorsprogram för forskare med intresse av att kommersialisera forskning. Kick-offen för 2016 års program hölls den 17 mars i UU Innovations lokaler i U...
-
Susanna Erlandsson får pris för sin avhandling
21 mars 2016
Historiker får Kungliga Vitterhetsakademins pris för förtjänta vetenskapliga arbeten 2014-2015.
-
Ny forskning ger nytt ljus på Erik den heliges liv
16 mars 2016
Legenden berättar om en helgonkung som dog en dramatisk död i strid utanför kyrkan där han firat mässa. Men vad kan modern forskning berätta om de ben som tillskrivs honom? Ett forskningssamarbete som letts från Uppsala universitet kan nu berätta ...
-
Sommarskola med fokus på bättre hälsa genom spelutveckling
11 mars 2016
Inom ramen för EIT Health, ett hälsoforskningsinriktat konsortium på EU-nivå där Uppsala universitet har en ledande roll, arrangeras i år sommarskola i Visby. Under kursen ska studenter från olika ämnesbakgrund få utveckla spelkoncept som syftar t...
-
Lyft fram möjligheterna med fristående kurser
17 februari 2016
Det återstår ungefär halva mandatperioden för dekan och ledamöter i fakultetsnämnden för historisk-filosofiska fakulteten. Vi träffade dekanen Kerstin Rydbeck för att höra vad som hänt och vad som kommer framöver.
-
Stipendier att söka
04 februari 2016
Studenter och forskare kan söka nu söka vårterminens stipendier.
-
Åtta projekt får bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
03 februari 2016
I december 2015 beslutade Torsten Söderbergs Stiftelse om 2015 års anslag till forskning vid svenska lärosäten. Uppsala universitet får bidrag på sammanlagt nära 5,5 miljoner kronor till åtta olika projekt.
-
Afrosvenska historier - spåren av slaveri och kolonialism
18 januari 2016
Hallå där Sten Hagberg, moderator på panelsamtalet "Afrosvenska historier - spåren av slaveri och kolonialism" 20 januari.
-
Föreläsning med Robert Darnton
18 januari 2016
Hedersdoktorn Robert Darnton håller föreläsningen Libraries, Books, and the Digital Future 28 januari.
-
Tor Broström i styrelsen för Norsk Institutt for kulturminneforskning
21 december 2015
Tor Broström, professor i kulturvård vid Campus Gotland, har av Norges Forskningsråd utsetts till styrelseledamot i Norsk Institutt for Kulturminneforskning (NIKU).
-
Hallå där Mika Hietanen, lektor vid avdelningen för retorik vid litteraturvetenskapliga institut
15 december 2015
Du har fått medel för att presentera den klassiska retoriken på ett tekniskt innovativt och interaktivt sätt. Vad innebär det?
-
Rådsprofessur till forskning om de första vikingarna
08 december 2015
En av årets tio beviljade rådsprofessurer från Vetenskapsrådet går till arkeologen Neil Price vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.