Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021

Carl Henrik Carlsson’s book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
As a researcher and teacher specialising in the history of the Jews in Sweden, Carl Henrik Carlsson grasped the need for a new overview. In 1924, the story of Jews in Sweden had been chronicled by the historian Hugo Valentin in a standard work, which was published 40 years later in an abridged version.
“He also writes about his own day, and his account holds up quite well. But a great deal has happened in the world, and in research, since then. Several aspects weren’t addressed. I thought someone should write an up-to-date overview, and guessed that meant me,” Carlsson says with a laugh.
Key research environment
Although the project was his own initiative, he benefited greatly from his research environment at the Hugo Valentin Centre, part of Uppsala University’s Department of History.
“I’d never have been able to do this without being in this environment.”
Having joined the Centre a few years after his PhD on Eastern European Jews who migrated to Sweden in the 19th century, Carlsson became the coordinator of a research network focusing on the history of the Jews. For many years, he has also been teaching courses in the subject at both Uppsala University and Paideia Folk High School in Stockholm.
Alongside his research and teaching, he began writing. The work culminated in a rough manuscript of 600–700 pages that he then cut down to 400.
Relationship with the state
One theme in the book is Jews’ relationship with the majority society – government, Church and opinion leaders. Not until the 1770s were Jews allowed to live in Sweden without having to convert to Christianity.
“King Gustav III was influenced by Enlightenment ideas and economists who believed the Jews were good at business and capable of boosting the Swedish economy. In 1782, Judereglementet (the ‘Jew Rules’ statute) was introduced. It was a compromise between the King's and officialdom’s positive view on the one hand and anti-Jewish forces, such as burghers and priests, on the other,” Carlsson relates.
Eventually, Jews were allowed to live in Sweden on the same terms as everyone else. In the past few decades they have gained national-minority status, and in 2000 Yiddish became a national minority language.
Heterogeneous group with varying attitudes
Trends of the Jewish population are another theme in the book.
“It’s easy to see the Jews as an organic whole when it comes to their relationship with the state, for instance. But they’re a heterogeneous group with class and other differences, and divergent religious leanings, that have sometimes led to conflicts. For Jews, it’s been a balancing act to both adapt and, simultaneously, preserve their uniqueness.”
The book describes periods of large-scale immigration, such as in the decades around 1900 with the influx of Eastern European Jewish migrants into Sweden, and the years up to and after 1969 when Jewish refugees from Poland arrived.
In the 1930s, Sweden’s immigration policy was highly restrictive towards Jews. But in and after autumn 1942, several rescue operations were carried out. Some 12,000 Jewish Holocaust survivors came in Sweden in 1945, although many later left the country.
Emergence of Jewish elite
Carl Henrik Carlsson thinks Jewish integration has been broadly successful. A key year was 1870, when being a Lutheran ceased to be a requirement for a central government position. It became possible for Jews to be employed at universities and become Riksdag members. During this period, industrialism picked up and a Jewish elite emerged in Sweden.
“A few were hugely successful in trade and industry, while many became prominent in cultural life and as patrons for not only hospitals and charities, but also cultural and educational institutions. But such people were only a small fraction of the highly heterogeneous Jewish population.”
Anti-Semitism has been a recurrent theme of Jewish history.
“It affects Jews’ lives – they have to relate to it. People may sometimes get the idea that what happened in the Second World War was an evil aberration; but it’s always existed, expressed in varying ways and degrees of intensity,” Carlsson says.
Anti-Semitism was religious in origin, and many Jews converted to Christianity so that they could be accepted as Swedes. Later, more ethnic or purely racist anti-Semitism gained sway.
Interest in Jewish culture growing
The book also covers the past 30 years, if more briefly. Contemporary anti-Semitism comes up but so, too, does the fact that interest in Jewish culture has been increasing in Sweden.
“Anti-Semitism has become stronger. It takes on various expressions, and comes partly from other groups. At the same time, public awareness has grown. And there’s immense vitality in Jewish life. They’ve become more open, revealed themselves and invited outsiders in.”
One example is Stockholm’s Jewish Museum, which reopened on 6 June (Sweden's National Day) 2019, in new premises: the old synagogue in Gamla Stan. Inside, the building had remained largely unchanged since the synagogue’s closure in 1870.
“At the opening, the motto was: ‘There are many ways of being Swedish, and being a Jew is one of them.’ And with those words, I end the book.”
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...