Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021

Carl Henrik Carlsson’s book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
As a researcher and teacher specialising in the history of the Jews in Sweden, Carl Henrik Carlsson grasped the need for a new overview. In 1924, the story of Jews in Sweden had been chronicled by the historian Hugo Valentin in a standard work, which was published 40 years later in an abridged version.
“He also writes about his own day, and his account holds up quite well. But a great deal has happened in the world, and in research, since then. Several aspects weren’t addressed. I thought someone should write an up-to-date overview, and guessed that meant me,” Carlsson says with a laugh.
Key research environment
Although the project was his own initiative, he benefited greatly from his research environment at the Hugo Valentin Centre, part of Uppsala University’s Department of History.
“I’d never have been able to do this without being in this environment.”
Having joined the Centre a few years after his PhD on Eastern European Jews who migrated to Sweden in the 19th century, Carlsson became the coordinator of a research network focusing on the history of the Jews. For many years, he has also been teaching courses in the subject at both Uppsala University and Paideia Folk High School in Stockholm.
Alongside his research and teaching, he began writing. The work culminated in a rough manuscript of 600–700 pages that he then cut down to 400.
Relationship with the state
One theme in the book is Jews’ relationship with the majority society – government, Church and opinion leaders. Not until the 1770s were Jews allowed to live in Sweden without having to convert to Christianity.
“King Gustav III was influenced by Enlightenment ideas and economists who believed the Jews were good at business and capable of boosting the Swedish economy. In 1782, Judereglementet (the ‘Jew Rules’ statute) was introduced. It was a compromise between the King's and officialdom’s positive view on the one hand and anti-Jewish forces, such as burghers and priests, on the other,” Carlsson relates.
Eventually, Jews were allowed to live in Sweden on the same terms as everyone else. In the past few decades they have gained national-minority status, and in 2000 Yiddish became a national minority language.
Heterogeneous group with varying attitudes
Trends of the Jewish population are another theme in the book.
“It’s easy to see the Jews as an organic whole when it comes to their relationship with the state, for instance. But they’re a heterogeneous group with class and other differences, and divergent religious leanings, that have sometimes led to conflicts. For Jews, it’s been a balancing act to both adapt and, simultaneously, preserve their uniqueness.”
The book describes periods of large-scale immigration, such as in the decades around 1900 with the influx of Eastern European Jewish migrants into Sweden, and the years up to and after 1969 when Jewish refugees from Poland arrived.
In the 1930s, Sweden’s immigration policy was highly restrictive towards Jews. But in and after autumn 1942, several rescue operations were carried out. Some 12,000 Jewish Holocaust survivors came in Sweden in 1945, although many later left the country.
Emergence of Jewish elite
Carl Henrik Carlsson thinks Jewish integration has been broadly successful. A key year was 1870, when being a Lutheran ceased to be a requirement for a central government position. It became possible for Jews to be employed at universities and become Riksdag members. During this period, industrialism picked up and a Jewish elite emerged in Sweden.
“A few were hugely successful in trade and industry, while many became prominent in cultural life and as patrons for not only hospitals and charities, but also cultural and educational institutions. But such people were only a small fraction of the highly heterogeneous Jewish population.”
Anti-Semitism has been a recurrent theme of Jewish history.
“It affects Jews’ lives – they have to relate to it. People may sometimes get the idea that what happened in the Second World War was an evil aberration; but it’s always existed, expressed in varying ways and degrees of intensity,” Carlsson says.
Anti-Semitism was religious in origin, and many Jews converted to Christianity so that they could be accepted as Swedes. Later, more ethnic or purely racist anti-Semitism gained sway.
Interest in Jewish culture growing
The book also covers the past 30 years, if more briefly. Contemporary anti-Semitism comes up but so, too, does the fact that interest in Jewish culture has been increasing in Sweden.
“Anti-Semitism has become stronger. It takes on various expressions, and comes partly from other groups. At the same time, public awareness has grown. And there’s immense vitality in Jewish life. They’ve become more open, revealed themselves and invited outsiders in.”
One example is Stockholm’s Jewish Museum, which reopened on 6 June (Sweden's National Day) 2019, in new premises: the old synagogue in Gamla Stan. Inside, the building had remained largely unchanged since the synagogue’s closure in 1870.
“At the opening, the motto was: ‘There are many ways of being Swedish, and being a Jew is one of them.’ And with those words, I end the book.”
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.
-
Bidrag till forskning inom utbildningsvetenskap
01 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag inom utbildningsvetenskap. Totalt beviljas knappt 167 miljoner kronor för åren 2018-2022. Av totalt 245 ansökningar beviljas 36 projekt.
-
Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättar...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
22 oktober 2018
Riksbankens jubileumsfond har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre program och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Vikingautställning på turné i USA: Nu öppnas portarna i Seattle
21 oktober 2018
En två år lång vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden pågår just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i USA. I dagarna öppna...
-
Sofia Wadensjö Karén blir Årets alumn 2018
06 oktober 2018
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publi...
-
Energieffektivisering i historiska byggnader diskuteras i Visby
24 september 2018
Sista veckan i september samlas kring 200 forskare och praktiker från hela världen i Visby för att diskutera möjligheter och utmaningar vad gäller energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader. Dessa frågor ingår i forskningsprogrammet Spara ...
-
1900-talets modernisering präglar könsideal
19 september 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan ...
-
Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 september 2018
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
-
Kritiska samtal i Humanistiska teatern
13 september 2018
Humanistiska teatern öppnar nu portarna för alla. 18 september är det premiär för en serie kritiska samtal i Humanistiska teatern om olika dagsaktuella samhällsfrågor.
-
Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok dä...
-
Textila berättelser om politiskt våld och motstånd
06 september 2018
På Fredens Hus, Uppsala slott, pågår en utställning med textila väggbonader från hela världen. Väggbonaderna beskriver våld, orättvisor och förtryck och har blivit en väg till kunskap om berättelser om politiskt våld och motstånd.
-
Tre forskare belönas av Svenska akademien
03 september 2018
Under våren 2018 har tre forskare vid Uppsala universitet tilldelats stipendier från Svenska akademien.
-
Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken ...
-
Pris till avhandling om dokumentering av datorspelsgemenskaper
20 augusti 2018
Olle Sköld, institutionen för ABM, har fått pris för sin avhandling "Documenting Videogame Communities".