Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021

Carl Henrik Carlsson’s book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
As a researcher and teacher specialising in the history of the Jews in Sweden, Carl Henrik Carlsson grasped the need for a new overview. In 1924, the story of Jews in Sweden had been chronicled by the historian Hugo Valentin in a standard work, which was published 40 years later in an abridged version.
“He also writes about his own day, and his account holds up quite well. But a great deal has happened in the world, and in research, since then. Several aspects weren’t addressed. I thought someone should write an up-to-date overview, and guessed that meant me,” Carlsson says with a laugh.
Key research environment
Although the project was his own initiative, he benefited greatly from his research environment at the Hugo Valentin Centre, part of Uppsala University’s Department of History.
“I’d never have been able to do this without being in this environment.”
Having joined the Centre a few years after his PhD on Eastern European Jews who migrated to Sweden in the 19th century, Carlsson became the coordinator of a research network focusing on the history of the Jews. For many years, he has also been teaching courses in the subject at both Uppsala University and Paideia Folk High School in Stockholm.
Alongside his research and teaching, he began writing. The work culminated in a rough manuscript of 600–700 pages that he then cut down to 400.
Relationship with the state
One theme in the book is Jews’ relationship with the majority society – government, Church and opinion leaders. Not until the 1770s were Jews allowed to live in Sweden without having to convert to Christianity.
“King Gustav III was influenced by Enlightenment ideas and economists who believed the Jews were good at business and capable of boosting the Swedish economy. In 1782, Judereglementet (the ‘Jew Rules’ statute) was introduced. It was a compromise between the King's and officialdom’s positive view on the one hand and anti-Jewish forces, such as burghers and priests, on the other,” Carlsson relates.
Eventually, Jews were allowed to live in Sweden on the same terms as everyone else. In the past few decades they have gained national-minority status, and in 2000 Yiddish became a national minority language.
Heterogeneous group with varying attitudes
Trends of the Jewish population are another theme in the book.
“It’s easy to see the Jews as an organic whole when it comes to their relationship with the state, for instance. But they’re a heterogeneous group with class and other differences, and divergent religious leanings, that have sometimes led to conflicts. For Jews, it’s been a balancing act to both adapt and, simultaneously, preserve their uniqueness.”
The book describes periods of large-scale immigration, such as in the decades around 1900 with the influx of Eastern European Jewish migrants into Sweden, and the years up to and after 1969 when Jewish refugees from Poland arrived.
In the 1930s, Sweden’s immigration policy was highly restrictive towards Jews. But in and after autumn 1942, several rescue operations were carried out. Some 12,000 Jewish Holocaust survivors came in Sweden in 1945, although many later left the country.
Emergence of Jewish elite
Carl Henrik Carlsson thinks Jewish integration has been broadly successful. A key year was 1870, when being a Lutheran ceased to be a requirement for a central government position. It became possible for Jews to be employed at universities and become Riksdag members. During this period, industrialism picked up and a Jewish elite emerged in Sweden.
“A few were hugely successful in trade and industry, while many became prominent in cultural life and as patrons for not only hospitals and charities, but also cultural and educational institutions. But such people were only a small fraction of the highly heterogeneous Jewish population.”
Anti-Semitism has been a recurrent theme of Jewish history.
“It affects Jews’ lives – they have to relate to it. People may sometimes get the idea that what happened in the Second World War was an evil aberration; but it’s always existed, expressed in varying ways and degrees of intensity,” Carlsson says.
Anti-Semitism was religious in origin, and many Jews converted to Christianity so that they could be accepted as Swedes. Later, more ethnic or purely racist anti-Semitism gained sway.
Interest in Jewish culture growing
The book also covers the past 30 years, if more briefly. Contemporary anti-Semitism comes up but so, too, does the fact that interest in Jewish culture has been increasing in Sweden.
“Anti-Semitism has become stronger. It takes on various expressions, and comes partly from other groups. At the same time, public awareness has grown. And there’s immense vitality in Jewish life. They’ve become more open, revealed themselves and invited outsiders in.”
One example is Stockholm’s Jewish Museum, which reopened on 6 June (Sweden's National Day) 2019, in new premises: the old synagogue in Gamla Stan. Inside, the building had remained largely unchanged since the synagogue’s closure in 1870.
“At the opening, the motto was: ‘There are many ways of being Swedish, and being a Jew is one of them.’ And with those words, I end the book.”
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...