Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021

Carl Henrik Carlsson’s book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
As a researcher and teacher specialising in the history of the Jews in Sweden, Carl Henrik Carlsson grasped the need for a new overview. In 1924, the story of Jews in Sweden had been chronicled by the historian Hugo Valentin in a standard work, which was published 40 years later in an abridged version.
“He also writes about his own day, and his account holds up quite well. But a great deal has happened in the world, and in research, since then. Several aspects weren’t addressed. I thought someone should write an up-to-date overview, and guessed that meant me,” Carlsson says with a laugh.
Key research environment
Although the project was his own initiative, he benefited greatly from his research environment at the Hugo Valentin Centre, part of Uppsala University’s Department of History.
“I’d never have been able to do this without being in this environment.”
Having joined the Centre a few years after his PhD on Eastern European Jews who migrated to Sweden in the 19th century, Carlsson became the coordinator of a research network focusing on the history of the Jews. For many years, he has also been teaching courses in the subject at both Uppsala University and Paideia Folk High School in Stockholm.
Alongside his research and teaching, he began writing. The work culminated in a rough manuscript of 600–700 pages that he then cut down to 400.
Relationship with the state
One theme in the book is Jews’ relationship with the majority society – government, Church and opinion leaders. Not until the 1770s were Jews allowed to live in Sweden without having to convert to Christianity.
“King Gustav III was influenced by Enlightenment ideas and economists who believed the Jews were good at business and capable of boosting the Swedish economy. In 1782, Judereglementet (the ‘Jew Rules’ statute) was introduced. It was a compromise between the King's and officialdom’s positive view on the one hand and anti-Jewish forces, such as burghers and priests, on the other,” Carlsson relates.
Eventually, Jews were allowed to live in Sweden on the same terms as everyone else. In the past few decades they have gained national-minority status, and in 2000 Yiddish became a national minority language.
Heterogeneous group with varying attitudes
Trends of the Jewish population are another theme in the book.
“It’s easy to see the Jews as an organic whole when it comes to their relationship with the state, for instance. But they’re a heterogeneous group with class and other differences, and divergent religious leanings, that have sometimes led to conflicts. For Jews, it’s been a balancing act to both adapt and, simultaneously, preserve their uniqueness.”
The book describes periods of large-scale immigration, such as in the decades around 1900 with the influx of Eastern European Jewish migrants into Sweden, and the years up to and after 1969 when Jewish refugees from Poland arrived.
In the 1930s, Sweden’s immigration policy was highly restrictive towards Jews. But in and after autumn 1942, several rescue operations were carried out. Some 12,000 Jewish Holocaust survivors came in Sweden in 1945, although many later left the country.
Emergence of Jewish elite
Carl Henrik Carlsson thinks Jewish integration has been broadly successful. A key year was 1870, when being a Lutheran ceased to be a requirement for a central government position. It became possible for Jews to be employed at universities and become Riksdag members. During this period, industrialism picked up and a Jewish elite emerged in Sweden.
“A few were hugely successful in trade and industry, while many became prominent in cultural life and as patrons for not only hospitals and charities, but also cultural and educational institutions. But such people were only a small fraction of the highly heterogeneous Jewish population.”
Anti-Semitism has been a recurrent theme of Jewish history.
“It affects Jews’ lives – they have to relate to it. People may sometimes get the idea that what happened in the Second World War was an evil aberration; but it’s always existed, expressed in varying ways and degrees of intensity,” Carlsson says.
Anti-Semitism was religious in origin, and many Jews converted to Christianity so that they could be accepted as Swedes. Later, more ethnic or purely racist anti-Semitism gained sway.
Interest in Jewish culture growing
The book also covers the past 30 years, if more briefly. Contemporary anti-Semitism comes up but so, too, does the fact that interest in Jewish culture has been increasing in Sweden.
“Anti-Semitism has become stronger. It takes on various expressions, and comes partly from other groups. At the same time, public awareness has grown. And there’s immense vitality in Jewish life. They’ve become more open, revealed themselves and invited outsiders in.”
One example is Stockholm’s Jewish Museum, which reopened on 6 June (Sweden's National Day) 2019, in new premises: the old synagogue in Gamla Stan. Inside, the building had remained largely unchanged since the synagogue’s closure in 1870.
“At the opening, the motto was: ‘There are many ways of being Swedish, and being a Jew is one of them.’ And with those words, I end the book.”
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....