Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021

Carl Henrik Carlsson’s book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book has been nominated for this year’s August Prize in the category of Swedish non-fiction.
As a researcher and teacher specialising in the history of the Jews in Sweden, Carl Henrik Carlsson grasped the need for a new overview. In 1924, the story of Jews in Sweden had been chronicled by the historian Hugo Valentin in a standard work, which was published 40 years later in an abridged version.
“He also writes about his own day, and his account holds up quite well. But a great deal has happened in the world, and in research, since then. Several aspects weren’t addressed. I thought someone should write an up-to-date overview, and guessed that meant me,” Carlsson says with a laugh.
Key research environment
Although the project was his own initiative, he benefited greatly from his research environment at the Hugo Valentin Centre, part of Uppsala University’s Department of History.
“I’d never have been able to do this without being in this environment.”
Having joined the Centre a few years after his PhD on Eastern European Jews who migrated to Sweden in the 19th century, Carlsson became the coordinator of a research network focusing on the history of the Jews. For many years, he has also been teaching courses in the subject at both Uppsala University and Paideia Folk High School in Stockholm.
Alongside his research and teaching, he began writing. The work culminated in a rough manuscript of 600–700 pages that he then cut down to 400.
Relationship with the state
One theme in the book is Jews’ relationship with the majority society – government, Church and opinion leaders. Not until the 1770s were Jews allowed to live in Sweden without having to convert to Christianity.
“King Gustav III was influenced by Enlightenment ideas and economists who believed the Jews were good at business and capable of boosting the Swedish economy. In 1782, Judereglementet (the ‘Jew Rules’ statute) was introduced. It was a compromise between the King's and officialdom’s positive view on the one hand and anti-Jewish forces, such as burghers and priests, on the other,” Carlsson relates.
Eventually, Jews were allowed to live in Sweden on the same terms as everyone else. In the past few decades they have gained national-minority status, and in 2000 Yiddish became a national minority language.
Heterogeneous group with varying attitudes
Trends of the Jewish population are another theme in the book.
“It’s easy to see the Jews as an organic whole when it comes to their relationship with the state, for instance. But they’re a heterogeneous group with class and other differences, and divergent religious leanings, that have sometimes led to conflicts. For Jews, it’s been a balancing act to both adapt and, simultaneously, preserve their uniqueness.”
The book describes periods of large-scale immigration, such as in the decades around 1900 with the influx of Eastern European Jewish migrants into Sweden, and the years up to and after 1969 when Jewish refugees from Poland arrived.
In the 1930s, Sweden’s immigration policy was highly restrictive towards Jews. But in and after autumn 1942, several rescue operations were carried out. Some 12,000 Jewish Holocaust survivors came in Sweden in 1945, although many later left the country.
Emergence of Jewish elite
Carl Henrik Carlsson thinks Jewish integration has been broadly successful. A key year was 1870, when being a Lutheran ceased to be a requirement for a central government position. It became possible for Jews to be employed at universities and become Riksdag members. During this period, industrialism picked up and a Jewish elite emerged in Sweden.
“A few were hugely successful in trade and industry, while many became prominent in cultural life and as patrons for not only hospitals and charities, but also cultural and educational institutions. But such people were only a small fraction of the highly heterogeneous Jewish population.”
Anti-Semitism has been a recurrent theme of Jewish history.
“It affects Jews’ lives – they have to relate to it. People may sometimes get the idea that what happened in the Second World War was an evil aberration; but it’s always existed, expressed in varying ways and degrees of intensity,” Carlsson says.
Anti-Semitism was religious in origin, and many Jews converted to Christianity so that they could be accepted as Swedes. Later, more ethnic or purely racist anti-Semitism gained sway.
Interest in Jewish culture growing
The book also covers the past 30 years, if more briefly. Contemporary anti-Semitism comes up but so, too, does the fact that interest in Jewish culture has been increasing in Sweden.
“Anti-Semitism has become stronger. It takes on various expressions, and comes partly from other groups. At the same time, public awareness has grown. And there’s immense vitality in Jewish life. They’ve become more open, revealed themselves and invited outsiders in.”
One example is Stockholm’s Jewish Museum, which reopened on 6 June (Sweden's National Day) 2019, in new premises: the old synagogue in Gamla Stan. Inside, the building had remained largely unchanged since the synagogue’s closure in 1870.
“At the opening, the motto was: ‘There are many ways of being Swedish, and being a Jew is one of them.’ And with those words, I end the book.”
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...