Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021

I år arrangeras konferensen i hybridformat, det vill säga både på plats vid Uppsala universitet och online.
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu med angelägna frågor om vår gemensamma framtid med artificiell intelligens.
Utvecklingen inom AI-området har gett upphov till många debatter om framtiden för vårt samhälle och både förväntningar och farhågor florerar i dessa debatter. Att politiken och forskningen bör närma sig varandra för att forma beslut och strategier med god grund är ett av konferensens huvudsyften. Under konferensen kommer ekonomiska principer och regleringar kring AI att diskuteras.
– Den framtida effekten av AI kommer att bero på de åtgärder och beslut som regeringar, företag, organisationer och individer tar i dag, säger konferensansvariga Nicolette Lakermond, professor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping universitet.
Konferens i hybridformat
För andra året i rad anordnar forskningsprogramet WASP-HS konferensen AI for Humanity and Society. I år arrangeras konferensen i hybridformat, det vill säga både på plats vid Uppsala universitet och online, och temat är “Shaping a Future with AI - The Role of Policies”..
– AI-forskningen handlar både om den tekniska utvecklingen av algoritmer och om dess användning i samhället i stort. Humanistisk och samhällsvetenskaplig AI-forskning handlar om flera viktiga dimensioner, till exempel historia, etik, ekonomi, demokrati och rättsliga frågor. AI är ett strategiskt område för Uppsala universitet och vi är stolta över vår framstående forskning, mycket tack vara det unika och viktiga samarbetet runt WASP-HS, säger Tora Holmberg, vicerektor vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Dagens tema särskilt viktigt – att diskutera hur man kan aktivt påverka vilka effekter AI kan ha på samhället i stort. Hur kan vi tillse att vi får så mycket av fördelarna som möjligt, samtidigt som vi begränsar nackdelarna? Konferensen uppmärksammar särskilt AI:s konsekvenser för politik och beslutsfattande – ett område som är högaktuellt och kritiskt för demokratin och dess utveckling.
Många olika intressenter
Utvecklingen av artificiell intelligens är inte längre bara en fråga om teknik eller beräkning, utan en verkligt tvärvetenskaplig och mångfacetterad verksamhet med många olika intressenter, konstaterar Virginia Dignum, programdirektör vid WASP-HS.
– Denna inriktning stämmer perfekt överens med WASP-HS-programmets kärnforskning om de utmaningar och konsekvenser som AI och autonoma system innebär för mänskligheten och samhället. Jag ser fram emot vår andra årliga konferens, där vi sammanför perspektiv från forskare och praktiker om politikens roll i utformningen av vår framtid med artificiell intelligens.
Vid konferensen kommer ledande internationella forskare att tala, så som Susan Athey, professor inom ekonomi vid Stanford Graduate School of Business, Debjani Ghosh, president för NASSCOM och Blanche Segrestin, professor inom förvaltningsvetenskap vid MINES ParisTech.
Nationellt forskningsprogram om AI
- WASP-HS är ett nationellt forskningsprogram med visionen att stödja och stärka framstående forskning, ur både humanistisk och samhällsvetenskaplig synvinkel. Det handlar om effekter, möjligheter och utmaningar i samband med integrationen av artificiell intelligens och autonoma system i samhällen och människors vardag.
- WASP-HS skapar tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, en forskarskola och ett nationellt nätverk för att bidra med kunskap, lyfta fram viktiga frågor och engagera medborgare samt andra samhällsaktörer. Det nationella forskningsprogrammet, som löper fram till 2028, omfattar ett 40-tal forskningsprojekt, en forskarskola med upp till 70 doktorander, inrättandet av minst tio nya forskargrupper och internationella gästprofessorer.
- WASP-HS syftar också till att skapa samarbete med Sveriges offentliga och privata sektor.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.