Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022

Studien visar att det nu produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker, en utveckling som skett de senaste åren.
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är formativt viktiga år för barns relation till litteratur.
institutionen.
Rapporten Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn av litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet har skrivits på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen.
– Det har varit överraskande hur stort genomslaget av ljudböcker är för barn, vilket gör det viktigt att tala om. Vad betyder det exempelvis om barn lyssnar på litteratur istället för att läsa? Kan det leda till ett intresse för litteratur eller är risken att ljudböcker ersätter läsning, säger Ann Steiner.
Precis som för vuxna är det populärt även bland barn att lyssna på långa bokserier och hela författarskap, och den typen av konsumtion premieras i strömningstjänsterna. Barnljudböckerna är i högre grad transmediala än vuxenljudböckerna, med starka influenser från till exempel poddar, digitala medier och tv-serier. Barn tycks i ett och samma berättelseuniversum röra sig obehindrat mellan plattformar och format.
Lika många ljudböcker som tryckta böcker
Studien visar också att det nu produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker, en utveckling som skett de senaste åren. Det skiljer sig stort från vuxenlitteraturen, där de tryckta titlarna är mångdubbelt fler än ljudböckerna.

institutionen.
Rapporten har gjorts möjlig genom en unik datainsamling från de tre största svenska strömningstjänsterna, BookBeat, Nextory och Storytel. Forskarna har fått tillgång till användardata över perioden 2018–2020.
– Materialet har gjort det möjligt att studera det breda toppskiktet av ljudböcker riktade till barn. Dels vad som lyssnas på mest, men också vilka böcker som slutförs i högst grad och vilka titlar som användare lyssnar på många gånger. För det senare framträder till exempel ett segment av nattnings- och insomningsböcker, vilket ökar vår kunskap om hur ljudböcker för barn används, säger Karl Berglund.
Började redan på 1800-talet
Förutom att kartlägga hur dagens barnljudbokslyssnande ser ut innehåller rapporten även en historisk översikt över fenomenet ljudböcker för barn. Den börjar redan vid Edisons fonograf 1877 och följer ljudberättandet för barn via musiksagor på lp, Lennart Hellsings experimentella utforskande och kassettböckerna på 1980-talet. En sådan heltäckande sammanställning har aldrig tidigare gjorts i Sverige.
Publikation
Ann Steiner, Karl Berglund: Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn
Svenska förläggarföreningen
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?