Saying and doing are two different things
KRÖNIKA
18 januari 2022

We live in what can be described as a consumption culture where, in simple terms, the market produces strong social norms, writes Katarina Graffman.
COLUMN. While more and more people say Yes and Amen when you ask them about the importance of living in a more environmentally conscious and sustainable way, few actually change their behaviour, writes Katarina Graffman, PhD in cultural anthropology.
Photo: Rebecca Gustafsson
In recent years, people have become significantly more aware of what sustainability is – although the word itself has been watered down to a large extent – and why it is needed. Attitude survey upon attitude survey has shown the same thing: an increased awareness and everyone rejoicing. “You see! People think it’s really important”… Then comes: “But why on Earth are they continuing to live so unsustainably…?”. While more and more people say Yes and Amen when you ask them about the importance of living in a more environmentally conscious and sustainable way, few actually change their behaviour.
We think that what people say provides some kind of template for how they will behave in the future. But there is very little evidence that their attitudes are a particularly good indicator of how a person will behave in the future. People say one thing, but do something entirely different.
We live in a time of extreme focus on the individual and blind faith in individual freedom. This also means that we make unreasonable demands of people. What would happen if we were to focus more on culture, that is, the social contexts in which individuals find themselves? How does it affect us to be part of the herd, where we do as others in our surroundings do, rather than always being those sensible individuals who act on facts and information?
Take consumption, for example. Of the sustainable development goals in Agenda 2030, Goal 12 – Responsible consumption and production – is one of the most difficult to achieve. Why? Because it places such high demands on the individual being able to critically examine, systematise and summarise information and act on this information. The problem is that the information is far too multifaceted, complex and contradictory. Good will and information about the state of things are not enough (just think about whether people would pay tax voluntarily if the taxation system were based on good will).
Today, we regard consumption as an individual act and an individual conscience. But is that actually the case? We-ell, we live in what can be described as a consumption culture where, in simple terms, the market produces strong social norms – in other words norms that regulate how we see ourselves in relation to others. In this kind of culture, it is difficult to try to inform or persuade consumers to consume fewer and only sustainable products for the sake of the climate or the environment by voluntary means. In the cultural context in which we are born and live, we have both opportunities and limitations. No matter what we say we think is important.
Understanding cultures and cultural practices means going beyond the data, because there is more data around than ever before. We need to make meaning out of all that data; that is what insight is all about. We cannot use data as a drunk uses a lamppost – for support rather than illumination, to borrow from Alfred Edward Housman’s saying. We need to understand human needs shaped by their cultural context, not just people’s desires and attitudes, in order to be able to move from words to action.
Katarina Graffman, affiliated researcher at the Department of Cultural Anthropology and Ethnology
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.