350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022

Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som har analyserats biomolekylärt.
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.
– Vi kan se att det handlar om en första generationens afrikansk man från nuvarande Mauretanien, Senegal eller Gambia. Förmodligen kom han till Portugal med slavhandeln på 1600-talet, och dog någon gång mellan 1630 och 1760. Isotopstudier av skelettet visar på en diet som var vanlig i Västafrika men inte Portugal, vid den tiden, bland annat musslor. Vi kan också se att vattnet som mannen konsumerat i sin ursprungsmiljö går att härleda till den regionen, säger Rita Peyroteo Stjerna, arkeolog vid Uppsala universitet, och studiens försteförfattare.
Stort antal begravningshögar
I Targusdalen i Portugal finns ett stort antal begravningshögar som till stor del består av musselskal. Gravhögen i Amoreira grävdes ut på 1930-talet och bland flera begravda personer fanns den här mannen, som var ovanligt välbevarad och ovanligt lång. Skeletten hamnade senare på ett museum i Porto i Portugal. I den nu publicerade studien, gjord alltså 90 år efter att skelettet hittades, visar genetiska undersökningar att mannen har afrikanskt ursprung, och att han är nära släkt med dagens befolkning i Senegal och Gambia.
Under mer än 300 år pågick slavhandel där afrikaner såldes till bland annat Portugal där de tvingades på nya namn, nytt språk och ny religion. En del afrikanska grupper i Portugal utvecklade strategier för att kunna bevara sin ursprungliga sociokulturella identitet och värderingar, på liknande sätt som man tidigare sett i Nordamerika.
I Västafrika finns gravmonument som påminner mycket om de specifika stenåldersgravarna i Portugal och detta gravskick sträcker sig fram till dagens datum. Det är möjligt att mannen som begravdes i Amoreira placerades där av människor som ville följa den västafrikanska traditionen inför mannens sista vila. Sådana exempel på begravningar har hittats hos afrikanska slavar på Kanarieöarna.
Mördad man
Men varför begravdes en man från Afrika i en stenåldersgrav, och vem var han? Forskarna har studerat kyrkböcker från den tiden och då hittat anteckningar om en ung man som hette João at Arneiro da Amoreira, som ska ha mördats den 1 november 1676, i samma område som graven finns. Det står i kyrkböckerna att han har begravts på den lokala kyrkogården, medan de ben som studerats hittades i Amoreira. Det finns också en notis om att han var en ”mörk” man, vilket stämmer överens med forskarnas dna-analyser.

organismbiologi.
– Vi kommer aldrig att få veta om det verkligen är hans kropp som vi har analyserat. Kanske är det en slump att våra fynd har så mycket gemensamt med João at Arneiro da Amoreira, men att det i själva verket är en annan individ, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Studien visar på hur olika vetenskapliga metoder kan hjälpa till att rekonstruera historien om en människa från Västafrika som troligen kom till Portugal som en del i den storskaliga slavhandel som pågick vid tiden.
– Det här är information som omöjligt skulle ha upptäckts utan vår moderna dna-teknik. Mannens historia har legat dold i nära hundra år i ett museum och nu kan vi äntligen veta lite mer om honom, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Publikation:
Rita Peyroteo Stjerna, Luciana G. Simões, Ricardo Fernandes, Gonçalo Lopes, Torsten Günther, Mattias Jakobsson, Multidisciplinary investigation reveals an individual of West African origin buried four centuries ago in a Portuguese Mesolithic shell midden, Journal of Archaeological Science: Reports, Open Access https://doi.org/10.1016/j.jasrep.2022.103370
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag
13 juni 2018
Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten...
-
Masterprogram i digital humaniora startar 2019
13 juni 2018
Hösten 2019 startar ett masterprogram i digital humaniora med inriktning mot digitalt kulturarv. Programmet kommer ges på engelska och vara öppet för svenska och internationella studenter.
-
Medaljer från Kungen
08 juni 2018
Kungen har beslutat tilldela Uppsala universitets rektor Eva Åkesson respektive Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, H.M. Konungens medalj.
-
Nytt europeiskt samarbete inom speldesign
01 juni 2018
7-8 juni är institutionen för speldesign på Campus Gotland värd för det första europeiska symposiet för högre utbildningar inom organisationen "Higher Education Video Game Alliance".
-
Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen...
-
Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
-
Först ut med digital konstvetenskap
23 maj 2018
Hur bidrar digitaliseringen till en ny förståelse av konst och arkitektur, både historiskt och idag? Det är fokus för ett nystartat masterprogram i digital konstvetenskap, som är helt nätbaserat och ges av institutionen för konstvetenskap via Camp...
-
Årets pedagogiska pristagare utsedda
23 maj 2018
2018 års pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till, konstvetenskap, informatik och media, farmaceutisk biovetenskap och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Orsi Husz...
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
23 maj 2018
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Bidra till forskningen om Selma Lagerlöf
21 maj 2018
Forskningen om en Selma Lagerlöf saknar en viktig pusselbit som du kan hjälpa till med. Vad svarade Selma Lagerlöf på alla de läsarbrev som skickades till författaren? Över 40 000 läsarbrev finns i arkiven och nu efterlyser forskarna svarsbrev frå...
-
Mänsklig mångfald som forskningsobjekt
07 maj 2018
Det finns en stor mänsklig mångfald i till exempel språk, kultur och biologiskt. Förståelsen av mångfalden är central för mycket forskning men samtidigt är det viktigt att hantera de etiska frågor som forskningen skapar. Forskarnätverket Human Div...
-
Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
02 maj 2018
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
-
Gemensamma måltider viktiga för välbefinnandet
02 maj 2018
Hur, var och när vi äter är centrala frågor för människans hälsa och välbefinnande. Ett multidisciplinärt forskarnätverk vid Uppsala universitet syftar till att fördjupa kunskapen om måltiders betydelse.
-
Med sikte på datorstödda analysverktyg för texter
27 april 2018
I forskningsprogrammet "Från närläsning till fjärrläsning" byggs grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter.