350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022

Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som har analyserats biomolekylärt.
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.
– Vi kan se att det handlar om en första generationens afrikansk man från nuvarande Mauretanien, Senegal eller Gambia. Förmodligen kom han till Portugal med slavhandeln på 1600-talet, och dog någon gång mellan 1630 och 1760. Isotopstudier av skelettet visar på en diet som var vanlig i Västafrika men inte Portugal, vid den tiden, bland annat musslor. Vi kan också se att vattnet som mannen konsumerat i sin ursprungsmiljö går att härleda till den regionen, säger Rita Peyroteo Stjerna, arkeolog vid Uppsala universitet, och studiens försteförfattare.
Stort antal begravningshögar
I Targusdalen i Portugal finns ett stort antal begravningshögar som till stor del består av musselskal. Gravhögen i Amoreira grävdes ut på 1930-talet och bland flera begravda personer fanns den här mannen, som var ovanligt välbevarad och ovanligt lång. Skeletten hamnade senare på ett museum i Porto i Portugal. I den nu publicerade studien, gjord alltså 90 år efter att skelettet hittades, visar genetiska undersökningar att mannen har afrikanskt ursprung, och att han är nära släkt med dagens befolkning i Senegal och Gambia.
Under mer än 300 år pågick slavhandel där afrikaner såldes till bland annat Portugal där de tvingades på nya namn, nytt språk och ny religion. En del afrikanska grupper i Portugal utvecklade strategier för att kunna bevara sin ursprungliga sociokulturella identitet och värderingar, på liknande sätt som man tidigare sett i Nordamerika.
I Västafrika finns gravmonument som påminner mycket om de specifika stenåldersgravarna i Portugal och detta gravskick sträcker sig fram till dagens datum. Det är möjligt att mannen som begravdes i Amoreira placerades där av människor som ville följa den västafrikanska traditionen inför mannens sista vila. Sådana exempel på begravningar har hittats hos afrikanska slavar på Kanarieöarna.
Mördad man
Men varför begravdes en man från Afrika i en stenåldersgrav, och vem var han? Forskarna har studerat kyrkböcker från den tiden och då hittat anteckningar om en ung man som hette João at Arneiro da Amoreira, som ska ha mördats den 1 november 1676, i samma område som graven finns. Det står i kyrkböckerna att han har begravts på den lokala kyrkogården, medan de ben som studerats hittades i Amoreira. Det finns också en notis om att han var en ”mörk” man, vilket stämmer överens med forskarnas dna-analyser.

organismbiologi.
– Vi kommer aldrig att få veta om det verkligen är hans kropp som vi har analyserat. Kanske är det en slump att våra fynd har så mycket gemensamt med João at Arneiro da Amoreira, men att det i själva verket är en annan individ, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Studien visar på hur olika vetenskapliga metoder kan hjälpa till att rekonstruera historien om en människa från Västafrika som troligen kom till Portugal som en del i den storskaliga slavhandel som pågick vid tiden.
– Det här är information som omöjligt skulle ha upptäckts utan vår moderna dna-teknik. Mannens historia har legat dold i nära hundra år i ett museum och nu kan vi äntligen veta lite mer om honom, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Publikation:
Rita Peyroteo Stjerna, Luciana G. Simões, Ricardo Fernandes, Gonçalo Lopes, Torsten Günther, Mattias Jakobsson, Multidisciplinary investigation reveals an individual of West African origin buried four centuries ago in a Portuguese Mesolithic shell midden, Journal of Archaeological Science: Reports, Open Access https://doi.org/10.1016/j.jasrep.2022.103370
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.