New light cast on female pelvises in University collections
4 mars 2022

Department of Anatomy in the Munken district, around 1880.
Many of the University’s museums currently hold preserved specimens of embryos, fetuses, newborns, and women’s pelvises. During the nineteenth and first half of the twentieth century, these formed part of embryological and obstetric collections at the Faculty of Medicine. Among other things, they were used as a teaching and research resource in maternity care. This is shown in a new doctoral dissertation on the history of science and ideas.
In her compilation thesis Bodies in Transformation: Obstetrical and Embryological Collections at Uppsala University circa 1830–1930, Helena Franzén explores the origins, uses and meanings of these collections. In four research papers and an introductory chapter, we meet the midwives, naturalists, patients, physicians, embryologists and schoolteachers who handled and interpreted the bodies as they were transformed into collection artefacts based on special interests and claims. The study demonstrates that the bodies were ambivalent and multifaceted entities.
“The collections were, for example, used as a resource to teach doctors to deal with complicated births. Contracted pelvises, whether due to disease or heavy workloads, placed women in an acute situation when the birth canal was too narrow for the baby to pass through. Doctors specialising in obstetrics felt that prospective doctors needed to learn how to diagnose a contracted pelvis in living patients by studying pelvises obtained during autopsies. In this way, they could learn to assess the degree of contraction in a patient’s pelvis so that they could then decide how best to resolve the situation,” says Helena Franzén, who recently defended her doctoral dissertation.
Caesarean sections a danger to women

dissertation. Photo: Mikael Wallerstedt
One way to solve this problem during the first half of nineteenth century was to remove the baby in pieces through the birth canal. With the arrival of general anaesthesia around 1850, caesarean section became an option. While this procedure was extremely dangerous to the woman, it did at least give the child a chance of survival. This presented a dilemma: whose life should be saved?
The collections were also used as a research resource to provide knowledge about foetal malformations, as well as to teach health education in schools.
“Although the existence of human remains collections in Sweden has attracted the media’s attention from time to time over recent decades, we still know relatively little about the various meanings ascribed to them in the past. My research contributes a certain level of complexity to their history,” says Helena Franzén.
Publication
Franzén, Helena (2022) Kroppar i förvandling: Obstetriska och embryologiska samlingar vid Uppsala universitet, ca 1830–1930, Acta Universitatis Upsaliensis
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag
13 juni 2018
Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten...
-
Masterprogram i digital humaniora startar 2019
13 juni 2018
Hösten 2019 startar ett masterprogram i digital humaniora med inriktning mot digitalt kulturarv. Programmet kommer ges på engelska och vara öppet för svenska och internationella studenter.
-
Medaljer från Kungen
08 juni 2018
Kungen har beslutat tilldela Uppsala universitets rektor Eva Åkesson respektive Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, H.M. Konungens medalj.
-
Nytt europeiskt samarbete inom speldesign
01 juni 2018
7-8 juni är institutionen för speldesign på Campus Gotland värd för det första europeiska symposiet för högre utbildningar inom organisationen "Higher Education Video Game Alliance".
-
Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen...
-
Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
-
Först ut med digital konstvetenskap
23 maj 2018
Hur bidrar digitaliseringen till en ny förståelse av konst och arkitektur, både historiskt och idag? Det är fokus för ett nystartat masterprogram i digital konstvetenskap, som är helt nätbaserat och ges av institutionen för konstvetenskap via Camp...
-
Årets pedagogiska pristagare utsedda
23 maj 2018
2018 års pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till, konstvetenskap, informatik och media, farmaceutisk biovetenskap och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Orsi Husz...
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
23 maj 2018
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Bidra till forskningen om Selma Lagerlöf
21 maj 2018
Forskningen om en Selma Lagerlöf saknar en viktig pusselbit som du kan hjälpa till med. Vad svarade Selma Lagerlöf på alla de läsarbrev som skickades till författaren? Över 40 000 läsarbrev finns i arkiven och nu efterlyser forskarna svarsbrev frå...
-
Mänsklig mångfald som forskningsobjekt
07 maj 2018
Det finns en stor mänsklig mångfald i till exempel språk, kultur och biologiskt. Förståelsen av mångfalden är central för mycket forskning men samtidigt är det viktigt att hantera de etiska frågor som forskningen skapar. Forskarnätverket Human Div...
-
Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
02 maj 2018
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
-
Gemensamma måltider viktiga för välbefinnandet
02 maj 2018
Hur, var och när vi äter är centrala frågor för människans hälsa och välbefinnande. Ett multidisciplinärt forskarnätverk vid Uppsala universitet syftar till att fördjupa kunskapen om måltiders betydelse.
-
Med sikte på datorstödda analysverktyg för texter
27 april 2018
I forskningsprogrammet "Från närläsning till fjärrläsning" byggs grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter.