New light cast on female pelvises in University collections
4 mars 2022

Department of Anatomy in the Munken district, around 1880.
Many of the University’s museums currently hold preserved specimens of embryos, fetuses, newborns, and women’s pelvises. During the nineteenth and first half of the twentieth century, these formed part of embryological and obstetric collections at the Faculty of Medicine. Among other things, they were used as a teaching and research resource in maternity care. This is shown in a new doctoral dissertation on the history of science and ideas.
In her compilation thesis Bodies in Transformation: Obstetrical and Embryological Collections at Uppsala University circa 1830–1930, Helena Franzén explores the origins, uses and meanings of these collections. In four research papers and an introductory chapter, we meet the midwives, naturalists, patients, physicians, embryologists and schoolteachers who handled and interpreted the bodies as they were transformed into collection artefacts based on special interests and claims. The study demonstrates that the bodies were ambivalent and multifaceted entities.
“The collections were, for example, used as a resource to teach doctors to deal with complicated births. Contracted pelvises, whether due to disease or heavy workloads, placed women in an acute situation when the birth canal was too narrow for the baby to pass through. Doctors specialising in obstetrics felt that prospective doctors needed to learn how to diagnose a contracted pelvis in living patients by studying pelvises obtained during autopsies. In this way, they could learn to assess the degree of contraction in a patient’s pelvis so that they could then decide how best to resolve the situation,” says Helena Franzén, who recently defended her doctoral dissertation.
Caesarean sections a danger to women

dissertation. Photo: Mikael Wallerstedt
One way to solve this problem during the first half of nineteenth century was to remove the baby in pieces through the birth canal. With the arrival of general anaesthesia around 1850, caesarean section became an option. While this procedure was extremely dangerous to the woman, it did at least give the child a chance of survival. This presented a dilemma: whose life should be saved?
The collections were also used as a research resource to provide knowledge about foetal malformations, as well as to teach health education in schools.
“Although the existence of human remains collections in Sweden has attracted the media’s attention from time to time over recent decades, we still know relatively little about the various meanings ascribed to them in the past. My research contributes a certain level of complexity to their history,” says Helena Franzén.
Publication
Franzén, Helena (2022) Kroppar i förvandling: Obstetriska och embryologiska samlingar vid Uppsala universitet, ca 1830–1930, Acta Universitatis Upsaliensis
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Två Uppsalaforskare invalda i amerikansk akademi
18 april 2018
Den amerikanska akademin American Academy of Arts and Sciences har nyligen valt in nya medlemmar. Två Uppsalaforskare har valts in som internationella hedersmedlemmar.
-
Är medborgarskap nödvändigt för att vara del i en demokrati?
13 april 2018
Medborgliga rättigheter kopplas idag oftast till medborgarskap i ett land. Men hur fungerar det ihop med en allt större globalisering och ökad rörlighet?
-
Vetenskaplig ledare sugen på utmaning sökes
10 april 2018
Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, vid Uppsala universitet söker en vetenskaplig ledare som ska bygga upp och leda verksamheten.
-
Ett skepp kommer lastat: Vikingautställning landar i USA
09 april 2018
I slutet av april landar ett skepp i New York med utställningen ”The Vikings begin”. Då påbörjas en två år lång utställningsturné i USA med ett urval 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden. De förvaras i vanliga fall på Gustavianum i ...
-
Johan Svedjedal får Eva Bonniers stipendium
29 mars 2018
Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, får Eva Bonniers stipendium för sin bok om Karin Boyes författarliv.
-
Konstvetare får pris från Vitterhetsakademien
19 mars 2018
Varje år delar Vitterhetsakademien ut pris för förtjänta vetenskapliga arbeten. Filosofie doktor Hedvig Mårdh vid Uppsala universitet är en av 2017 års pristagare.
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
19 mars 2018
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
09 mars 2018
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
05 mars 2018
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
02 mars 2018
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
28 februari 2018
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
22 februari 2018
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
15 februari 2018
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden
10 januari 2018
I en ny studie beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
11 december 2017
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
16 november 2017
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
14 november 2017
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2017
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
13 oktober 2017
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
05 oktober 2017
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?