New light cast on female pelvises in University collections
4 mars 2022

Department of Anatomy in the Munken district, around 1880.
Many of the University’s museums currently hold preserved specimens of embryos, fetuses, newborns, and women’s pelvises. During the nineteenth and first half of the twentieth century, these formed part of embryological and obstetric collections at the Faculty of Medicine. Among other things, they were used as a teaching and research resource in maternity care. This is shown in a new doctoral dissertation on the history of science and ideas.
In her compilation thesis Bodies in Transformation: Obstetrical and Embryological Collections at Uppsala University circa 1830–1930, Helena Franzén explores the origins, uses and meanings of these collections. In four research papers and an introductory chapter, we meet the midwives, naturalists, patients, physicians, embryologists and schoolteachers who handled and interpreted the bodies as they were transformed into collection artefacts based on special interests and claims. The study demonstrates that the bodies were ambivalent and multifaceted entities.
“The collections were, for example, used as a resource to teach doctors to deal with complicated births. Contracted pelvises, whether due to disease or heavy workloads, placed women in an acute situation when the birth canal was too narrow for the baby to pass through. Doctors specialising in obstetrics felt that prospective doctors needed to learn how to diagnose a contracted pelvis in living patients by studying pelvises obtained during autopsies. In this way, they could learn to assess the degree of contraction in a patient’s pelvis so that they could then decide how best to resolve the situation,” says Helena Franzén, who recently defended her doctoral dissertation.
Caesarean sections a danger to women

dissertation. Photo: Mikael Wallerstedt
One way to solve this problem during the first half of nineteenth century was to remove the baby in pieces through the birth canal. With the arrival of general anaesthesia around 1850, caesarean section became an option. While this procedure was extremely dangerous to the woman, it did at least give the child a chance of survival. This presented a dilemma: whose life should be saved?
The collections were also used as a research resource to provide knowledge about foetal malformations, as well as to teach health education in schools.
“Although the existence of human remains collections in Sweden has attracted the media’s attention from time to time over recent decades, we still know relatively little about the various meanings ascribed to them in the past. My research contributes a certain level of complexity to their history,” says Helena Franzén.
Publication
Franzén, Helena (2022) Kroppar i förvandling: Obstetriska och embryologiska samlingar vid Uppsala universitet, ca 1830–1930, Acta Universitatis Upsaliensis
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.