AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022

Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Efterfrågan på kompetens har breddats till fler yrkesgrupper.
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artificiell intelligens, säger Anna Foka, universitetslektor vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
ABM vid Uppsala universitet.
Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om röststyrning och datorseende men också om robotar som samarbetar, självkörande bilar samt avancerad visualisering och interaktion.
Nu startar Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ett nytt program som ska öka svenska universitets förmåga och kapacitet att ge aktuella och relevanta utbildningar inom AI. Programmet leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet, som kommenterar:
– Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, tar ett signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.
Fokusera på humaniora och samhällsvetenskap
Bakom det nya programmet står två tidigare nationella satsningar inom AI-området: WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) och WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle).
Inom ramen för WASP-ED kommer alla lärosäten som är kopplade till WASP eller WASP-HS gemensamt arbeta för att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. Från Uppsala universitet i deltar Anna Foka, som har lång erfarenhet av digital humaniora inom kulturarvsområdet.
– Vi kommer att fokusera på att bädda in AI-komponenter i kurser. Det handlar både om att skala upp teknisk utbildning till en bredare publik och erbjuda utbildning i AI till andra yrken och discipliner. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på humaniora och samhällsvetenskap här vid Uppsala universitet, eftersom vi har den längsta traditionen i Sverige inom dessa ämnesområden.
Utbildning i digitalt kulturarv
Ett exempel är en utbildning i digitalt kulturarv, där det redan idag ingår AI-metoder och verktyg men som ska utvecklas vidare. Till exempel får studenterna pröva på optisk teckenigenkänning och handskriven textigenkänning. Ett annat exempel från teknikområdet är en maskininlärningskurs som ingår i en utbildning i statistik.
– AI kommer definitivt att ingå i flera utbildningsprogram. Just nu finns det många små initiativ, mest inom tekniska utbildningar. Det är viktigt att se över vad som redan görs, men också att bädda in nya komponenter, säger Anna Foka.
Satsningar på livslångt lärande
Inom programmet planeras också satsningar på livslångt lärande, alltså vidareutbildning, för olika yrkesgrupper. AI hör inte bara till framtiden utan används redan dag inom en rad områden utan att man kanske tänker på det. Ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller översättning till ett annat språk.
– AI kommer med ett löfte om att vårt arbete ska göras enklare. Att allt kommer att automatiseras så att robotar gör jobbet. Det är inte riktigt så, men det är viktigt att vi börjar införliva dessa transformativa teknologier i alla läroplaner, säger Anna Foka.
Nationella satsningar på AI-forskning
- WASP startade 2015 och är en satsning på grundforskning, forskarutbildning och rekrytering av forskare inom AI, autonoma system och mjukvaruforskning. Här ingår Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet (som är värduniversitet). Har en total budget på 5,5 miljarder kronor, där 4,5 miljarder är anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- WASP-HS startade 2019 är en satsning på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som spänner över 12 universitet och forskningsinstitut i Sverige. Har en total budget på 660 miljoner kronor, med Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som största finansiärer.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...