AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022

Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Efterfrågan på kompetens har breddats till fler yrkesgrupper.
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artificiell intelligens, säger Anna Foka, universitetslektor vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
ABM vid Uppsala universitet.
Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om röststyrning och datorseende men också om robotar som samarbetar, självkörande bilar samt avancerad visualisering och interaktion.
Nu startar Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ett nytt program som ska öka svenska universitets förmåga och kapacitet att ge aktuella och relevanta utbildningar inom AI. Programmet leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet, som kommenterar:
– Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, tar ett signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.
Fokusera på humaniora och samhällsvetenskap
Bakom det nya programmet står två tidigare nationella satsningar inom AI-området: WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) och WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle).
Inom ramen för WASP-ED kommer alla lärosäten som är kopplade till WASP eller WASP-HS gemensamt arbeta för att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. Från Uppsala universitet i deltar Anna Foka, som har lång erfarenhet av digital humaniora inom kulturarvsområdet.
– Vi kommer att fokusera på att bädda in AI-komponenter i kurser. Det handlar både om att skala upp teknisk utbildning till en bredare publik och erbjuda utbildning i AI till andra yrken och discipliner. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på humaniora och samhällsvetenskap här vid Uppsala universitet, eftersom vi har den längsta traditionen i Sverige inom dessa ämnesområden.
Utbildning i digitalt kulturarv
Ett exempel är en utbildning i digitalt kulturarv, där det redan idag ingår AI-metoder och verktyg men som ska utvecklas vidare. Till exempel får studenterna pröva på optisk teckenigenkänning och handskriven textigenkänning. Ett annat exempel från teknikområdet är en maskininlärningskurs som ingår i en utbildning i statistik.
– AI kommer definitivt att ingå i flera utbildningsprogram. Just nu finns det många små initiativ, mest inom tekniska utbildningar. Det är viktigt att se över vad som redan görs, men också att bädda in nya komponenter, säger Anna Foka.
Satsningar på livslångt lärande
Inom programmet planeras också satsningar på livslångt lärande, alltså vidareutbildning, för olika yrkesgrupper. AI hör inte bara till framtiden utan används redan dag inom en rad områden utan att man kanske tänker på det. Ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller översättning till ett annat språk.
– AI kommer med ett löfte om att vårt arbete ska göras enklare. Att allt kommer att automatiseras så att robotar gör jobbet. Det är inte riktigt så, men det är viktigt att vi börjar införliva dessa transformativa teknologier i alla läroplaner, säger Anna Foka.
Nationella satsningar på AI-forskning
- WASP startade 2015 och är en satsning på grundforskning, forskarutbildning och rekrytering av forskare inom AI, autonoma system och mjukvaruforskning. Här ingår Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet (som är värduniversitet). Har en total budget på 5,5 miljarder kronor, där 4,5 miljarder är anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- WASP-HS startade 2019 är en satsning på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som spänner över 12 universitet och forskningsinstitut i Sverige. Har en total budget på 660 miljoner kronor, med Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som största finansiärer.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...