AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022

Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Efterfrågan på kompetens har breddats till fler yrkesgrupper.
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artificiell intelligens, säger Anna Foka, universitetslektor vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
ABM vid Uppsala universitet.
Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om röststyrning och datorseende men också om robotar som samarbetar, självkörande bilar samt avancerad visualisering och interaktion.
Nu startar Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ett nytt program som ska öka svenska universitets förmåga och kapacitet att ge aktuella och relevanta utbildningar inom AI. Programmet leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet, som kommenterar:
– Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, tar ett signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.
Fokusera på humaniora och samhällsvetenskap
Bakom det nya programmet står två tidigare nationella satsningar inom AI-området: WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) och WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle).
Inom ramen för WASP-ED kommer alla lärosäten som är kopplade till WASP eller WASP-HS gemensamt arbeta för att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. Från Uppsala universitet i deltar Anna Foka, som har lång erfarenhet av digital humaniora inom kulturarvsområdet.
– Vi kommer att fokusera på att bädda in AI-komponenter i kurser. Det handlar både om att skala upp teknisk utbildning till en bredare publik och erbjuda utbildning i AI till andra yrken och discipliner. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på humaniora och samhällsvetenskap här vid Uppsala universitet, eftersom vi har den längsta traditionen i Sverige inom dessa ämnesområden.
Utbildning i digitalt kulturarv
Ett exempel är en utbildning i digitalt kulturarv, där det redan idag ingår AI-metoder och verktyg men som ska utvecklas vidare. Till exempel får studenterna pröva på optisk teckenigenkänning och handskriven textigenkänning. Ett annat exempel från teknikområdet är en maskininlärningskurs som ingår i en utbildning i statistik.
– AI kommer definitivt att ingå i flera utbildningsprogram. Just nu finns det många små initiativ, mest inom tekniska utbildningar. Det är viktigt att se över vad som redan görs, men också att bädda in nya komponenter, säger Anna Foka.
Satsningar på livslångt lärande
Inom programmet planeras också satsningar på livslångt lärande, alltså vidareutbildning, för olika yrkesgrupper. AI hör inte bara till framtiden utan används redan dag inom en rad områden utan att man kanske tänker på det. Ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller översättning till ett annat språk.
– AI kommer med ett löfte om att vårt arbete ska göras enklare. Att allt kommer att automatiseras så att robotar gör jobbet. Det är inte riktigt så, men det är viktigt att vi börjar införliva dessa transformativa teknologier i alla läroplaner, säger Anna Foka.
Nationella satsningar på AI-forskning
- WASP startade 2015 och är en satsning på grundforskning, forskarutbildning och rekrytering av forskare inom AI, autonoma system och mjukvaruforskning. Här ingår Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet (som är värduniversitet). Har en total budget på 5,5 miljarder kronor, där 4,5 miljarder är anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- WASP-HS startade 2019 är en satsning på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som spänner över 12 universitet och forskningsinstitut i Sverige. Har en total budget på 660 miljoner kronor, med Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som största finansiärer.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....