AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022

Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Efterfrågan på kompetens har breddats till fler yrkesgrupper.
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artificiell intelligens, säger Anna Foka, universitetslektor vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
ABM vid Uppsala universitet.
Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om röststyrning och datorseende men också om robotar som samarbetar, självkörande bilar samt avancerad visualisering och interaktion.
Nu startar Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ett nytt program som ska öka svenska universitets förmåga och kapacitet att ge aktuella och relevanta utbildningar inom AI. Programmet leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet, som kommenterar:
– Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, tar ett signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.
Fokusera på humaniora och samhällsvetenskap
Bakom det nya programmet står två tidigare nationella satsningar inom AI-området: WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) och WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle).
Inom ramen för WASP-ED kommer alla lärosäten som är kopplade till WASP eller WASP-HS gemensamt arbeta för att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. Från Uppsala universitet i deltar Anna Foka, som har lång erfarenhet av digital humaniora inom kulturarvsområdet.
– Vi kommer att fokusera på att bädda in AI-komponenter i kurser. Det handlar både om att skala upp teknisk utbildning till en bredare publik och erbjuda utbildning i AI till andra yrken och discipliner. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på humaniora och samhällsvetenskap här vid Uppsala universitet, eftersom vi har den längsta traditionen i Sverige inom dessa ämnesområden.
Utbildning i digitalt kulturarv
Ett exempel är en utbildning i digitalt kulturarv, där det redan idag ingår AI-metoder och verktyg men som ska utvecklas vidare. Till exempel får studenterna pröva på optisk teckenigenkänning och handskriven textigenkänning. Ett annat exempel från teknikområdet är en maskininlärningskurs som ingår i en utbildning i statistik.
– AI kommer definitivt att ingå i flera utbildningsprogram. Just nu finns det många små initiativ, mest inom tekniska utbildningar. Det är viktigt att se över vad som redan görs, men också att bädda in nya komponenter, säger Anna Foka.
Satsningar på livslångt lärande
Inom programmet planeras också satsningar på livslångt lärande, alltså vidareutbildning, för olika yrkesgrupper. AI hör inte bara till framtiden utan används redan dag inom en rad områden utan att man kanske tänker på det. Ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller översättning till ett annat språk.
– AI kommer med ett löfte om att vårt arbete ska göras enklare. Att allt kommer att automatiseras så att robotar gör jobbet. Det är inte riktigt så, men det är viktigt att vi börjar införliva dessa transformativa teknologier i alla läroplaner, säger Anna Foka.
Nationella satsningar på AI-forskning
- WASP startade 2015 och är en satsning på grundforskning, forskarutbildning och rekrytering av forskare inom AI, autonoma system och mjukvaruforskning. Här ingår Chalmers, KTH, Umeå, Lunds och Linköpings universitet (som är värduniversitet). Har en total budget på 5,5 miljarder kronor, där 4,5 miljarder är anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- WASP-HS startade 2019 är en satsning på forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som spänner över 12 universitet och forskningsinstitut i Sverige. Har en total budget på 660 miljoner kronor, med Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som största finansiärer.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...