Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022

Gruvan har helt dominerat Kirunas utveckling.
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har idéerna fått ny betydelse. Det visar en ny avhandling i kulturantropologi från Uppsala universitet.
– Gruvbolag var en enorm kraft när det gäller hur man utvecklade den här delen av landet kring förra sekelskiftet. Företagsledarskap var viktigt för att inte bara utveckla en stad för människor att leva i utan ett attraktivt samhälle som uppfattades som annorlunda, exotiskt och fullt av möjligheter, som den amerikanska västgränsen. LKAB:s tidiga inflytande över utvecklingen av inte bara gruvan, bostäder, skolor och infrastruktur utan även social och ekonomisk politik förblev stark även efter framväxten av välfärdsstaten, och detta har skapat speciella sociala relationer i samhället, säger Elisa Maria López som precis har disputerat med en antropologisk avhandling om flytten av Kiruna: ”Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields”, på svenska ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”.
Byggde upp kontaktnät
Under åren 2012-2015 bodde Elisa Maria López i Kiruna under 15 månader. Hon byggde upp ett kontaktnät och lärde känna många olika människor, några vars förfäder kom till Kiruna i början på 1900-talet, och några vars förfäder sedan länge levde som renskötare i fjällen som skulle bli gruvan och Kiruna. I avhandlingen berättar hon om hur några beskriver sina liv i Kiruna idag: De vill stanna i sin hemstad och sina hemmamarker. De trivs och vill att barnen ska växa upp där, och renarnas betesland finns där. Arbetet i gruvan gör det möjligt att göra många saker, som att resa, utbilda sig eller etablera ett familjeliv. Många har också gjort stora investeringar i arbetet kring renskötsel, som har krävts i och med att betesmarkerna har minskat på grund av gruvindustrin och stadsinfrastrukturen.
Med tanke på den långa och komplexa historiska, ekonomiska, och känslomässiga relationen som de flesta har med staden och omgivningarna, finns en stark koppling till platsen som gör att det inte är så lätt att flytta därifrån.
– När man pratar om flytten av Kiruna måste man förstå skeendet i den kontexten, säger Elisa Maria López.
Flytt av många tusen människor
Det som varit Elisa Maria López syfte med avhandlingen har varit att få beskriva vad som händer med olika människornas relationer till rum och plats i ett samhälle som länge har förvandlats av gruvindustrin. Liknande orter finns över hela världen och att hon valde just Kiruna i Sverige handlar delvis om den pågående samhällsomvandlingen, med flytt av många tusen människors bostäder och vardagsliv, men också att det händer i en ursprungsbefolknings hemland. Kring gruvan har det uppstått deformationer i marken som utgör en risk för byggnader och människor i närheten. Det behövs en stor utbyggnad av infrastruktur, bostäder och andra byggnader för att ersätta det som inte längre går att använda.
Elisa Maria López säger att hon är både fascinerad och förvånad över att den här flytten sker så oreflekterat från både statens och LKAB:s (Luossavaara-Kiirunavaara AB) sida, och att det är ”verkligen intressant att det görs i Sverige”.
Sociala och rumsliga omvandlingar
Hon beskriver stadsomvandling som den senaste av många gruvbaserade sociala och rumsliga omvandlingar i Kirunaområdet, som inte bara förvandlar invånarnas fysiska rum utan även deras sociala rum, deras relationer till plats och till varandra. Hennes utgångspunkt är vetenskapliga teorier från antropologi och sociologi (som Henri Lefèbvre) om att begreppet rum inte bara är fysiskt utan också skapas genom sociala interaktioner, idéer och symboler. Studien visar hur Kiruna och omgivningarna utgörs av många olika rum/space, som exempelvis gruvan, staden och fjället för friluftsliv och renbetesmark. De här rummen förändras hela tiden och de både påverkar och påverkas av människor och icke-människor, som renar och gruvdeformationer.

antropologi och etnologi. Foto: Uppsala universitet
– Alla i Kiruna drabbas av gruvindustrin och stadsomvandling, men på olika och ojämlika sätt. När grundförutsättningarna för livet – rum att bo, arbeta, och har koppling till – ändras, påverkas också sociala relationerna.
En stor del av avhandlingen ägnas åt de erfarenheter och upplevelser som finns i samebyarna från Čohkkiras (Jukkasjärvi), på vars marker Kiruna stad byggdes. Samerna har länge varit föremål för orättvis behandling kopplat till produktionen av gruvan och staden, och idéer om den befintliga marken kring Kiruna som en ”öde vildmark”. Förlusten av mark och rättigheter som inträffade under denna tid fortsätter att påverka nutiden, och är orsaken till många konflikter om vem som har rätt till att använda Kirunas fjäll, älv och sjöar.
Alternativa framtider
Men stadsomvandlingen har också skapat en möjlighet för invånarna att föreställa sig alternativa framtider för Kiruna. Elisa Maria López har även intervjuat arkitekter och stadsplanerare som skapar Nya Kiruna, för att studera hur deras arbete har bidragit till att formulera lokala ambitioner för ett hållbart samhälle.
– Jag hoppas att min forskning kan ligga till grund för att i framtida storskaliga utvinningsprojekt, ställa andra sorts frågor och även se till utvinningens långsiktiga miljömässiga och sociala konsekvenser. Hur påverkar den ekonomiska utvecklingen människors vardag, koppling till plats och sociala relationer? Vem är ansvarig för att inte upprepa historiska ojämlikheter i samband med sådana projekt? Vem bestämmer vem som ska göra uppoffringar, och vad som är hållbart? Vi måste kunna vara mer kritiska till storskaliga utvecklingsprojekt, och de löften och antaganden som de bygger på, för att skapa hållbara lösningar som gynnar lokalbefolkningen, som är de som drabbas mest, säger Elisa Maria López.
Publikation:
López, Elisa Maria (avhandling 2021) Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields, Acta Universitatis Upsaliensis, Open access: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1606243/FULLTEXT01.pdf
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...