Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022

Gruvan har helt dominerat Kirunas utveckling.
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har idéerna fått ny betydelse. Det visar en ny avhandling i kulturantropologi från Uppsala universitet.
– Gruvbolag var en enorm kraft när det gäller hur man utvecklade den här delen av landet kring förra sekelskiftet. Företagsledarskap var viktigt för att inte bara utveckla en stad för människor att leva i utan ett attraktivt samhälle som uppfattades som annorlunda, exotiskt och fullt av möjligheter, som den amerikanska västgränsen. LKAB:s tidiga inflytande över utvecklingen av inte bara gruvan, bostäder, skolor och infrastruktur utan även social och ekonomisk politik förblev stark även efter framväxten av välfärdsstaten, och detta har skapat speciella sociala relationer i samhället, säger Elisa Maria López som precis har disputerat med en antropologisk avhandling om flytten av Kiruna: ”Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields”, på svenska ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”.
Byggde upp kontaktnät
Under åren 2012-2015 bodde Elisa Maria López i Kiruna under 15 månader. Hon byggde upp ett kontaktnät och lärde känna många olika människor, några vars förfäder kom till Kiruna i början på 1900-talet, och några vars förfäder sedan länge levde som renskötare i fjällen som skulle bli gruvan och Kiruna. I avhandlingen berättar hon om hur några beskriver sina liv i Kiruna idag: De vill stanna i sin hemstad och sina hemmamarker. De trivs och vill att barnen ska växa upp där, och renarnas betesland finns där. Arbetet i gruvan gör det möjligt att göra många saker, som att resa, utbilda sig eller etablera ett familjeliv. Många har också gjort stora investeringar i arbetet kring renskötsel, som har krävts i och med att betesmarkerna har minskat på grund av gruvindustrin och stadsinfrastrukturen.
Med tanke på den långa och komplexa historiska, ekonomiska, och känslomässiga relationen som de flesta har med staden och omgivningarna, finns en stark koppling till platsen som gör att det inte är så lätt att flytta därifrån.
– När man pratar om flytten av Kiruna måste man förstå skeendet i den kontexten, säger Elisa Maria López.
Flytt av många tusen människor
Det som varit Elisa Maria López syfte med avhandlingen har varit att få beskriva vad som händer med olika människornas relationer till rum och plats i ett samhälle som länge har förvandlats av gruvindustrin. Liknande orter finns över hela världen och att hon valde just Kiruna i Sverige handlar delvis om den pågående samhällsomvandlingen, med flytt av många tusen människors bostäder och vardagsliv, men också att det händer i en ursprungsbefolknings hemland. Kring gruvan har det uppstått deformationer i marken som utgör en risk för byggnader och människor i närheten. Det behövs en stor utbyggnad av infrastruktur, bostäder och andra byggnader för att ersätta det som inte längre går att använda.
Elisa Maria López säger att hon är både fascinerad och förvånad över att den här flytten sker så oreflekterat från både statens och LKAB:s (Luossavaara-Kiirunavaara AB) sida, och att det är ”verkligen intressant att det görs i Sverige”.
Sociala och rumsliga omvandlingar
Hon beskriver stadsomvandling som den senaste av många gruvbaserade sociala och rumsliga omvandlingar i Kirunaområdet, som inte bara förvandlar invånarnas fysiska rum utan även deras sociala rum, deras relationer till plats och till varandra. Hennes utgångspunkt är vetenskapliga teorier från antropologi och sociologi (som Henri Lefèbvre) om att begreppet rum inte bara är fysiskt utan också skapas genom sociala interaktioner, idéer och symboler. Studien visar hur Kiruna och omgivningarna utgörs av många olika rum/space, som exempelvis gruvan, staden och fjället för friluftsliv och renbetesmark. De här rummen förändras hela tiden och de både påverkar och påverkas av människor och icke-människor, som renar och gruvdeformationer.

antropologi och etnologi. Foto: Uppsala universitet
– Alla i Kiruna drabbas av gruvindustrin och stadsomvandling, men på olika och ojämlika sätt. När grundförutsättningarna för livet – rum att bo, arbeta, och har koppling till – ändras, påverkas också sociala relationerna.
En stor del av avhandlingen ägnas åt de erfarenheter och upplevelser som finns i samebyarna från Čohkkiras (Jukkasjärvi), på vars marker Kiruna stad byggdes. Samerna har länge varit föremål för orättvis behandling kopplat till produktionen av gruvan och staden, och idéer om den befintliga marken kring Kiruna som en ”öde vildmark”. Förlusten av mark och rättigheter som inträffade under denna tid fortsätter att påverka nutiden, och är orsaken till många konflikter om vem som har rätt till att använda Kirunas fjäll, älv och sjöar.
Alternativa framtider
Men stadsomvandlingen har också skapat en möjlighet för invånarna att föreställa sig alternativa framtider för Kiruna. Elisa Maria López har även intervjuat arkitekter och stadsplanerare som skapar Nya Kiruna, för att studera hur deras arbete har bidragit till att formulera lokala ambitioner för ett hållbart samhälle.
– Jag hoppas att min forskning kan ligga till grund för att i framtida storskaliga utvinningsprojekt, ställa andra sorts frågor och även se till utvinningens långsiktiga miljömässiga och sociala konsekvenser. Hur påverkar den ekonomiska utvecklingen människors vardag, koppling till plats och sociala relationer? Vem är ansvarig för att inte upprepa historiska ojämlikheter i samband med sådana projekt? Vem bestämmer vem som ska göra uppoffringar, och vad som är hållbart? Vi måste kunna vara mer kritiska till storskaliga utvecklingsprojekt, och de löften och antaganden som de bygger på, för att skapa hållbara lösningar som gynnar lokalbefolkningen, som är de som drabbas mest, säger Elisa Maria López.
Publikation:
López, Elisa Maria (avhandling 2021) Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields, Acta Universitatis Upsaliensis, Open access: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1606243/FULLTEXT01.pdf
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...