Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022

Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Första svarta ytan inringad av stolphål.
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.
Den gropkeramiska kulturen förekom i stora delar av södra Skandinavien, Öland, Gotland och Åland kan bäst beskrivas som kustlevande säljägare och fiskare. På Gotland har 21 platser som kan kopplas till gropkeramikerna hittills identifierats. Dessa är kända för sina omfattande arkeologiska och osteologiska material bestående huvudsakligen av ben, keramik och flinta samt dess gravfält. Av gravfälten är Ajvide det mest utförligt undersökta.
Ajvide, som ligger beläget strax innanför Karlsöarna, har använts under närmare 1000 år och genom identifiering och detaljanalys av olika aktivitetsytor har förändringar i praktiker och platsens användande kunnat spåras. Analyserna har till stor del fokuserat på djurbensmaterialet. Bland annat artfördelning, ålder, fördelning av kroppsdelar och fragmentering. Dessa har analyserats i GIS (Geografiskt informationssystem) där en mängd spridningskartor och statistiska analyser har påvisat skillnader och likheter i benmaterialet mellan olika aktivitetsytor.
Ben, keramik och flinta
Benmaterialet har även sammankopplats med det övriga arkeologiska materialet, bland annat artefakter, keramik och flinta, samt anläggningar som exempelvis stolphål, härdar och mörkfärgningar. För att skapa en förståelse för tidslinjen kopplad till dessa förändringar har även kol-14 dateringar utförts kopplade till relevanta aktivitetsytor.
Den förändring som varit känd länge på Ajvide är en gradvis övergång i djurbensmaterialet. I de äldsta lagren är säl och fisk vanligast förekommande, men över tid så blir svin den vanligaste arten bland djurbensmaterialet. Med denna förändring som utgångspunkt har det varit möjligt att identifiera mer distinkta skiften i användningen av platsen. Den största av dessa kan ses kring 2900 f.kr då det sker en temporär höjning av havsnivån. Denna höjning innebär att landskapet förändras och den ö som tidigare varit lokaliserad strax sydväst om Ajvide, kopplas samman med fastlandet. I samband med denna förändring börjar gravar framträda, Ajvide har förändrats från en jaktstation till en gravplats.
Nya djur och gravritualer
Nya djurarter, som hund, räv och igelkott börjar även framträda i benmaterialet. Dessa förändringar leder till att nya aktivitetsytor tillkommer som kan direkt kopplas till gravritualer, de så kallade ”svarta ytorna”. Dessa ytor är distinkt annorlunda från övriga ytor och innehåller stora mängder både ben och övrigt arkeologiskt material och kan kopplas till produktion av gravartefakter. Genom identifiering av förändringar som denna har en helhetsbild över utveckling på Ajvide kunnat skapas, något som tidigare inte funnits.
Platser som Ajvide har ofta diskuterats som en lång förhållandevis enformig aktivitet. Den mängd av olika aktivitetsytor och det stora skiftet som kan ses 2900 f.kr på Ajvide pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.
Publikation:
Alexander Sjöstrand (2022) Changes, Activities and Bones: Intra-site analysis of the Pitted Ware Culture site Ajvide on the Baltic Sea island of Gotland, Occasional papers in archaeology, ISSN 1100-6358 ; 78
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...