Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022

Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Första svarta ytan inringad av stolphål.
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.
Den gropkeramiska kulturen förekom i stora delar av södra Skandinavien, Öland, Gotland och Åland kan bäst beskrivas som kustlevande säljägare och fiskare. På Gotland har 21 platser som kan kopplas till gropkeramikerna hittills identifierats. Dessa är kända för sina omfattande arkeologiska och osteologiska material bestående huvudsakligen av ben, keramik och flinta samt dess gravfält. Av gravfälten är Ajvide det mest utförligt undersökta.
Ajvide, som ligger beläget strax innanför Karlsöarna, har använts under närmare 1000 år och genom identifiering och detaljanalys av olika aktivitetsytor har förändringar i praktiker och platsens användande kunnat spåras. Analyserna har till stor del fokuserat på djurbensmaterialet. Bland annat artfördelning, ålder, fördelning av kroppsdelar och fragmentering. Dessa har analyserats i GIS (Geografiskt informationssystem) där en mängd spridningskartor och statistiska analyser har påvisat skillnader och likheter i benmaterialet mellan olika aktivitetsytor.
Ben, keramik och flinta
Benmaterialet har även sammankopplats med det övriga arkeologiska materialet, bland annat artefakter, keramik och flinta, samt anläggningar som exempelvis stolphål, härdar och mörkfärgningar. För att skapa en förståelse för tidslinjen kopplad till dessa förändringar har även kol-14 dateringar utförts kopplade till relevanta aktivitetsytor.
Den förändring som varit känd länge på Ajvide är en gradvis övergång i djurbensmaterialet. I de äldsta lagren är säl och fisk vanligast förekommande, men över tid så blir svin den vanligaste arten bland djurbensmaterialet. Med denna förändring som utgångspunkt har det varit möjligt att identifiera mer distinkta skiften i användningen av platsen. Den största av dessa kan ses kring 2900 f.kr då det sker en temporär höjning av havsnivån. Denna höjning innebär att landskapet förändras och den ö som tidigare varit lokaliserad strax sydväst om Ajvide, kopplas samman med fastlandet. I samband med denna förändring börjar gravar framträda, Ajvide har förändrats från en jaktstation till en gravplats.
Nya djur och gravritualer
Nya djurarter, som hund, räv och igelkott börjar även framträda i benmaterialet. Dessa förändringar leder till att nya aktivitetsytor tillkommer som kan direkt kopplas till gravritualer, de så kallade ”svarta ytorna”. Dessa ytor är distinkt annorlunda från övriga ytor och innehåller stora mängder både ben och övrigt arkeologiskt material och kan kopplas till produktion av gravartefakter. Genom identifiering av förändringar som denna har en helhetsbild över utveckling på Ajvide kunnat skapas, något som tidigare inte funnits.
Platser som Ajvide har ofta diskuterats som en lång förhållandevis enformig aktivitet. Den mängd av olika aktivitetsytor och det stora skiftet som kan ses 2900 f.kr på Ajvide pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.
Publikation:
Alexander Sjöstrand (2022) Changes, Activities and Bones: Intra-site analysis of the Pitted Ware Culture site Ajvide on the Baltic Sea island of Gotland, Occasional papers in archaeology, ISSN 1100-6358 ; 78
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...