Kan demokrati lösa klimatkrisen?
9 juni 2022

Linda Wedlin är professor i företagsekonomi och programchef för forskningsprogrammet demokrati och högre utbildning.
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
– Miljödebatten har ibland kritiserat demokratiska principer för att vara för långsamma. Samtidigt finns också en kritik mot att det inte finns tid att ta fram de underlag som de demokratiska processerna kräver. Vi kommer ta avstamp i de två kritikerna och diskutera vad som egentligen behövs för att vi ska kunna fatta beslut och klara en snabb klimatomställning. Klarar demokratin av det? Och har vi den kunskapen vi behöver?
Skulle du säga att demokrati är ett för långsamt verktyg för att lösa klimatkrisen?
– Nej det skulle jag inte säga. Istället tror jag vi behöver diskutera vilken typ av demokratiska processer vi behöver och på vilket sätt de är viktiga. Kanske måste de ändras eller praktiseras annorlunda.
Vilka vänder ni er till med seminariet?
– Vi vill kunna öppna en diskussion om kunskap och universitetens roll i relation till demokratiska processer. Vi hoppas det ska attrahera en publik som är intresserad av universitet, demokrati och stora samhällsfrågor så som miljöfrågan.
Varför är det här en viktig diskussion att ha idag?
– Att motivera att klimatfrågan är stor kanske inte är så svårt, men även kunskap och demokrati som beståndsdelar tror jag är viktiga att diskutera. Vilken roll ska vetenskapen och vetenskaplig kunskap ha i olika typer av beslutsfattande? Det här är något som blivit aktuellt i samband med till exempel covid. Våra spelregler är inte alltid de samma som politikens och det är inte alltid de samspelar.
Menar du att vetenskapen inte alltid blir lyssnad på?
– Så kan det vara. Jag tror dock att det kan bero på att det vetenskapliga samtalet inte har samma logik som det politiska. Beslutsfattarna och politikerna vill ha svar, gärna snabba svar. Vetenskapen ger sällan omedelbara svar och den krocken tror jag kan vara ett problem. Vi vill ju ha ett vetenskapligt baserat beslutsfattande men då får vi också vara realistiska med vilka förväntningar vi har och vilken kunskap som vi baserar våra beslut på.
Vad hoppas ni få ut av att delta i Almedalen?
– Det är forskningsprogrammet demokrati och högre utbildning som står för seminariet och vi har ambitionen att få igång en allmän diskussion om de här frågorna. Vi vill helt enkelt visa att frågor som rör relationen mellan demokratiska processer, kunskap och vetenskap är relevant i många olika sammanhang, till exempel i miljöfrågan.
Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?
Diskussionen om hållbarhet reser frågan om vilken typ av kunskap och vilken typ av beslut som egentligen behövs för att vi ska lyckas med klimatomställningen. Vilka demokratiska principer är viktiga, och vilken kunskap behövs för att fatta demokratiska beslut i klimatfrågan? Detta diskuteras i ett panelsamtal mellan aktiva klimatdebattörer, forskare och studenter.
I panelen medverkar bland andra Maria Wetterstrand, VD för Miltton Purpose och tidigare språkrör för MP, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet och Lovisa Håkansson, amanuens vid enheten för universitetspedagogik, Uppsala universitet.
Tid: Tis 5 juli 12.15-13.00
Plats: B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, B51
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...