Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022

Fåren är ett levande kulturarv på Gotland, som väcker många känslor och ibland också konflikter, visar Gurbet Pekers forskning. De finns även representerade som betongfår inne i Visby.
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
Gurbet Peker är doktorand vid forskarskolan i hållbar utveckling på Campus Gotland. Som etnolog studerar hon människor ur ett vardagsperspektiv, i det här fallet hur hållbarhet praktiseras, förhandlas och problematiseras. Hållbarhet och hållbar utveckling börjar väldigt ofta i vardagen, det är där det avgörs vad som är möjligt och inte.
– Det som jag har som önskemål eller idé kanske inte alltid går hand i hand med det som sker i praktiken, säger Gurbet Peker.
Varför har du fastnat just för fåren?
– Det är någonting med fåren här. Jag ser dem överallt, från färjan in till ön. Olika företag som använder får som symbol och för besökare är det en del av upplevelsen att se ett levande eller icke levande får. Hantverksbutikerna är fulla av fårrelaterade produkter.
Ett levande kulturarv
Kopplingen till hållbarhet är att fåren är ett levande kulturarv på Gotland.
– Man har haft dem länge, man har arbetat tillsammans med dem länge. De har varit med och format landskapet, bokstavligt talat.
Än idag finns många lammbönder på Gotland, som säljer inte bara fårskinn utan också köttet som blir allt mer populärt. På så vis bidrar fåren till ekonomisk hållbarhet och arbetstillfällen. Men det handlar också om social hållbarhet, menar Gurbet Peker.
– Lammen gör så att folk interagerar med varandra, både ute i socknarna och inne i Visby. Det kan vara bland bönder, mellan bönder och slaktare, med spinneri och ulltvätteri eller med landsbygdsutvecklare och strateger från regionen.
Observerar och intervjuar
Gurbet Peker har tre år kvar i projektet, som pågått i ett år. Hon jobbar med etnografiska metoder och åker ut på fältarbete där hon observerar och intervjuar bland annat lammbönder.
– Det kan handla om allt ifrån vad de har för marker till rutiner, arbetssätt och interaktion med lammen. Det kan också handla om vilken slags lamm de har, för det är inte alla som har gotländska lamm.

Av samtalen har hon förstått att fåren väcker många känslor och ibland också konflikter.
– Vissa vill ha vita lamm för köttproduktion medan andra vill hålla sig till gotländska raser som är mer kopplade till Gotland som plats. Det finns många åsikter kring fårskötsel som aktualiserar vad som kan vara hållbart för den här platsen.
Svårt att leva upp till idealen
Böndernas berättelser jämför hon sedan med hur de faktiskt gör ute på sina gårdar. Som för de flesta av oss kan det vara svårt att leva upp till idealen om hållbarhet.
– Det kan handla om att man vill ha sin gårdsbutik där man säljer sina skinn och andra lokala produkter. Men samtidigt är man beroende av bilen, av diesel, och kanske av utländskt hö.
Många bönder är beroende av andra bönder som hyr ut mark eller odlar grödor. Det gör det svårt att följa en egen linje, då man hela tiden behöver anpassa sig till hur andra gör eller tycker.
– Det finns också många lagar och regler man behöver förhålla sig till som gör det svårt att inte tänka kortsiktigt och ekonomiskt i vissa situationer. Det är lätt att tänka att man borde odla hö lokalt men det kan vara svårt att faktiskt göra det i praktiken. Hållbarhetsarbete kan alltså vara lättare i tanken än i vardagen, konstaterar Gurbet Peker.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...