Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
7 oktober 2022

Vid Linnéträdgårdens entré har man hittat lämningar av ekonomibyggnader som uppfördes på 1700-talet. Arkeolog Annika Nordström tror att Linnés tjänstefolk kan ha bott här.
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
Annika Nordström sitter på knä och gräver i schaktet som nu är runt en meter djupt. Hon är arkeolog och projektledare för den utgrävning som sker i anslutning till entrén i Linnéträdgården. Här ska man anlägga en ny besökspaviljong och för att man ska kunna bygga något permanent har Länsstyrelsen beslutat att området först måste grävas ut. Och det har man hållit på med i en månads tid.
– När vi pratar om fynd är det väldigt många vardagsföremål som kommer upp, så som hushållskeramik. Men vi hittar också förhållandevis mycket äkta kinesiskt porslin och det är ju inte så konstigt eftersom vi ändå är i Linnés hushåll, säger Annika Nordström, projektledare på Arkeologerna vid Statens historiska museer, och visar de olika skärvorna som de samlat.
Se film från utgrävningen
Mängder av fisk- och fågelben
Efter att Carl von Linné flyttade in i prefektgården i mitten på 1700-talet, lät han uppföra två ekonomibyggnader. Utgrävningen sträcker sig över området där husen har stått och en liten bit till. Under arbetet har arkeologerna hittat fynd som ger små ledtrådar om vad som kan ha skett i uthusen.
– I det västra rummet har det varit en väldigt stor eldstad. Vi har även tittat på jord och fynd som vi hittat vid eldstaden och tror att man förmodligen har använt rummet som bykhus eller någon större bagarstuga, säger Annika Nordström och fortsätter:
– Eldstaden i det östra rummet var mindre. Där hittade vår arkebotaniker otroligt många rester av fiskben. Vi tror att man där hållit på med måltidsberedning eller till och med att man jobbat med att torka fisk.
Även andra typer av ben har dykt upp under arbetet. Det är känt sedan tidigare att Linné höll olika djur i trädgården. Än idag kan man till exempel se burarna där apor satt fastkedjade lite längre in i själva trädgården. De benrester man hittat hittills ser dock framförallt ut att komma från djur som man åt.
– Vi har hittat otroligt mycket fågelben som våra osteologer ska titta på. Det har ju såklart gått höns här, men vi vet också att det fanns kasuarer och påfåglar längre in i trädgården så det ska bli spännande att se vad osteologerna tror att det är.

Under utgrävningen har de också tagit jordprover. Genom att analysera gammalt bajs kan man ta reda på vilka djur som har funnits eftersom man där kan hitta artspecifika parasiter.
Unikt stycke trädgårdshistoria
Annika Nordström har visat utgrävningen många gånger och berättar att de allra flesta besökare och journalister har frågat om benen. Själv tycker hon att de trädgårdsrelaterade fynden är mest intressanta. I utgrävningsområdet har de hittat mängder med planteringskrukor. Man känner till att de började tillverkas någon gång på 1500- och 1600-talet, men i övrigt vet man inte så mycket om dem.

– Man har bara hittat dem på ett fåtal platser tidigare. I Sverige finns ingen forskning på den här typen av material så det här är jättespännande – vi är jätteglada och nästan lite i självsvängning för att det är så kul.
Utgrävningsområdet ligger inte i själva botaniska trädgården, utan strax intill. Att man hittat så pass många krukor tyder dock på att man måste ha sysslat med någon sorts planteringsverksamhet även här. Annika Nordström hoppas att makrobotanikerna ska kunna hitta spår av fröer så att man kan få en bättre bild av vilka plantor som man drev upp och odlade.

Utgrävningen lockar och lär oss nytt
Annika Nordström berättar att hon aldrig tidigare varit med om att folk visat så stort intresse för en utgrävning. Att området har koppling till både Rudbäck och Linné är en givetvis en del av förklaringen.
Idag finns redan mängder av skrifter och kartor som berör Linné och hans liv. Trots det är Annika Nordström övertygad om att fynden och analyserna från utgrävningen kommer att ge ny kunskap om en av våra mest beforskade vetenskapsmän.
– Vårt bidrag som arkeologer är att vi kommer underifrån och tittar på vardagslivet. Nu är vi ju inte i hans boningshus utan i uthusdelarna, men alla de här föremålen är ju kopplade till Linné och kan förbättra kunskapen om vardagen. Vad gjorde de? Hur levde de? Det som inte går att läsa sig till på samma sätt som vi kan se via den materiella kulturen.

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...