Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
7 oktober 2022

Vid Linnéträdgårdens entré har man hittat lämningar av ekonomibyggnader som uppfördes på 1700-talet. Arkeolog Annika Nordström tror att Linnés tjänstefolk kan ha bott här.
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
Annika Nordström sitter på knä och gräver i schaktet som nu är runt en meter djupt. Hon är arkeolog och projektledare för den utgrävning som sker i anslutning till entrén i Linnéträdgården. Här ska man anlägga en ny besökspaviljong och för att man ska kunna bygga något permanent har Länsstyrelsen beslutat att området först måste grävas ut. Och det har man hållit på med i en månads tid.
– När vi pratar om fynd är det väldigt många vardagsföremål som kommer upp, så som hushållskeramik. Men vi hittar också förhållandevis mycket äkta kinesiskt porslin och det är ju inte så konstigt eftersom vi ändå är i Linnés hushåll, säger Annika Nordström, projektledare på Arkeologerna vid Statens historiska museer, och visar de olika skärvorna som de samlat.
Se film från utgrävningen
Mängder av fisk- och fågelben
Efter att Carl von Linné flyttade in i prefektgården i mitten på 1700-talet, lät han uppföra två ekonomibyggnader. Utgrävningen sträcker sig över området där husen har stått och en liten bit till. Under arbetet har arkeologerna hittat fynd som ger små ledtrådar om vad som kan ha skett i uthusen.
– I det västra rummet har det varit en väldigt stor eldstad. Vi har även tittat på jord och fynd som vi hittat vid eldstaden och tror att man förmodligen har använt rummet som bykhus eller någon större bagarstuga, säger Annika Nordström och fortsätter:
– Eldstaden i det östra rummet var mindre. Där hittade vår arkebotaniker otroligt många rester av fiskben. Vi tror att man där hållit på med måltidsberedning eller till och med att man jobbat med att torka fisk.
Även andra typer av ben har dykt upp under arbetet. Det är känt sedan tidigare att Linné höll olika djur i trädgården. Än idag kan man till exempel se burarna där apor satt fastkedjade lite längre in i själva trädgården. De benrester man hittat hittills ser dock framförallt ut att komma från djur som man åt.
– Vi har hittat otroligt mycket fågelben som våra osteologer ska titta på. Det har ju såklart gått höns här, men vi vet också att det fanns kasuarer och påfåglar längre in i trädgården så det ska bli spännande att se vad osteologerna tror att det är.

Under utgrävningen har de också tagit jordprover. Genom att analysera gammalt bajs kan man ta reda på vilka djur som har funnits eftersom man där kan hitta artspecifika parasiter.
Unikt stycke trädgårdshistoria
Annika Nordström har visat utgrävningen många gånger och berättar att de allra flesta besökare och journalister har frågat om benen. Själv tycker hon att de trädgårdsrelaterade fynden är mest intressanta. I utgrävningsområdet har de hittat mängder med planteringskrukor. Man känner till att de började tillverkas någon gång på 1500- och 1600-talet, men i övrigt vet man inte så mycket om dem.

– Man har bara hittat dem på ett fåtal platser tidigare. I Sverige finns ingen forskning på den här typen av material så det här är jättespännande – vi är jätteglada och nästan lite i självsvängning för att det är så kul.
Utgrävningsområdet ligger inte i själva botaniska trädgården, utan strax intill. Att man hittat så pass många krukor tyder dock på att man måste ha sysslat med någon sorts planteringsverksamhet även här. Annika Nordström hoppas att makrobotanikerna ska kunna hitta spår av fröer så att man kan få en bättre bild av vilka plantor som man drev upp och odlade.

Utgrävningen lockar och lär oss nytt
Annika Nordström berättar att hon aldrig tidigare varit med om att folk visat så stort intresse för en utgrävning. Att området har koppling till både Rudbäck och Linné är en givetvis en del av förklaringen.
Idag finns redan mängder av skrifter och kartor som berör Linné och hans liv. Trots det är Annika Nordström övertygad om att fynden och analyserna från utgrävningen kommer att ge ny kunskap om en av våra mest beforskade vetenskapsmän.
– Vårt bidrag som arkeologer är att vi kommer underifrån och tittar på vardagslivet. Nu är vi ju inte i hans boningshus utan i uthusdelarna, men alla de här föremålen är ju kopplade till Linné och kan förbättra kunskapen om vardagen. Vad gjorde de? Hur levde de? Det som inte går att läsa sig till på samma sätt som vi kan se via den materiella kulturen.

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.