Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022

I avhandlingen har Elina Nilsson djupintervjuat 12 thailändska kvinnor som agerat surrogatmamma för internationella klienter.
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.
I Thailand har kommersiellt surrogatmödraskap varit illegalt sedan 2015, men industrin lever kvar, om än på andra premisser. Men vad händer när surrogatindustrin etablerar sig på en svart marknad och hur påverkar det kvinnorna som agerar surrogatmödrar?
–Surrogatindustrin försvinner inte på grund av förbud. Däremot krävs det att kvinnorna som agerar surrogatmödrar är mer flexibla än tidigare. Från Thailand reser de till länder såsom Kina, Laos, Kambodja och Vietnam, både för embryoinplantation och för att föda barnen, säger Elina Nilsson, doktor i genusvetenskap vid Uppsala universitet.
För att kunna fortsätta existera i det snabbt ändrade juridiska landskapet är surrogatmarknaden beroende av kvinnornas mobilitet – att kunna resa till och från hälsokontroller och förflytta sig över landsgränser – men också immobilitet, perioder när de har begränsade möjligheter att röra sig fritt, till exempel när de väntar på att föda. Det här placerar kvinnorna i en prekär och utsatt position.
Stigmatisering och illegal status
I avhandlingen har Elina Nilsson djupintervjuat 12 thailändska kvinnor som agerat surrogatmamma för internationella klienter. Både stigmatisering och den illegala statusen för surrogatmödrar begränsade möjligheterna att få fler informanter. Kvinnorna beskriver bland annat hur deras kvinnliga nätverk spelar en stor roll i att lära sig mer om processen och skapa en sorts trygghet, trots dess illegala status. Men den huvudsakliga motivationen för att genomgå en surrogatprocess är pengar.

universitet. Foto: Joelin Quigley Berg
–Kommersiellt surrogatmödraskap är ett sätt att tjäna en stor summa pengar på en relativt kort tid. Men många stannar också kvar i surrogatmödraskapet, antingen genom att upprepa det, vilja upprepa det, eller genom att rekrytera andra kvinnor till det. Anledningen är att det egentligen inte var så ekonomiskt transformerande som de hoppats på, många fortsätter helt enkelt att vara skuldsatta.
Även om alla kvinnor som intervjuades var tydliga med att de gjorde detta främst för pengarna framhöll de även hur det sågs som en god gärning, tam bun, som skulle generera positiv karma enligt buddhistisk moral. Och eftersom kvinnorna bidrog ekonomiskt till familjen så blev det också ett sätt att leva upp till en idealistisk thailändsk kvinnoroll, där döttrar förväntas ta ekonomiskt ansvar för både sina barn och sina föräldrar. Genom att rama in surrogatmödraskap i den här lokala moraliska och religiösa kontexten blev det begripligt för både kvinnorna själva och för människor i deras omgivning.
–Surrogatmammans position är utsatt och ambivalent. Hon förväntas anpassa sig efter surrogatindustrins villkor och behov, samtidigt som hon själv har egna behov och en egen familj att ta hand om. Min forskning visar på hur den globala surrogatmarknaden och lokala kontexter interagerar med varandra, och hur detta formar thailändska surrogatmödrars erfarenheter.
Avhandling:
Nilsson, Elina (2022); Thai Surrogate Mothers’ Experiences of Transnational Commercial Surrogacy: Navigating Local Morality and Global Markets, Acta Universitatis Upsaliensis.Fulltext:https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1663096/FULLTEXT01.pdf
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.