Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerätt och afrikansk historia, men också en vetenskapsjournalist som under många år förklarat vetenskapliga kunskapslägen för allmänheten utan att hamna i missvisande förenklingar.
Teologiska fakulteten
Hille Haker är professor i katolsk moralteologi vid Loyola universitet, Chicago. Hennes forskning sträcker sig inom sådana områden som socialetik, litteratur och etik, samt biomedicinsk etik. Professor Haker är särskilt profilerad inom feministisk teori – hennes forskning om kritiska perspektiv på sårbarhet är av stor vetenskaplig och politisk betydelse. Att förhålla sig kritiskt till moraliska konventioner och traditioner av olika slag kännetecknar Hille Haker som forskare. I sitt arbete förenar hon filosofiska metoder med djup kännedom om kristen teologi. Teologisk etik utvecklar hon i en explicit relation till samtida utmaningar. Både som forskare och lärare värnar Hille Haker om ett forskningsideal som söker förena vetenskaplig stringens med genuint personligt engagemang i nutidens mest brännande etiska problem.
Joel Cabrita är Associate Professor i afrikansk historia vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes forskning handlar om människor, kyrkor och medier i södra Afrika. Hon är född i Eswatini (Swaziland) och har varit verksam i Sydafrika, Storbritannien och USA. Hon har även besökt Uppsala och då arbetat med arkivmaterial efter professor Bengt Sundkler (1909-1995). Hennes senaste bok, som handlar om en central person i Eswatinis politiska historia, Regina Gelana Twara, bygger i stor utsträckning på detta arkivmaterial. Cabrita lyfter fram Regina Gelana Twara som en forskare i sin egen rätt och sätter in henne i sitt historiska, religiösa och politiska sammanhang. Den hos Sundkler anonyma informanten blir hos Cabrita en levande människa som kämpar mot de gränser som hennes tid och samhälle sätter. Även i sina andra arbeten har Cabrita kombinerat biografi med större, ofta transnationella, politiska och religiösa rörelser.
Juridiska fakulteten
Alessandro Simoni är professore ordinario i komparativ civilrätt vid Florens universitet och en av de ledande inom forskningsfältet komparativ rätt i Europa, vad gäller såväl djup som bredd. I sin forskning har han gjort betydande avtryck inom anknytande juridiska discipliner, däribland civilrätt, civilprocessrätt och administrativ rätt. Hans inriktning mot jämförelser av rättskulturer och deras uttryck har fört honom till avlägsna rättstraditioner och språkområden, alltjämt med en fot rotad i den europeiska rätten. Han har under många decennier arbetat nära och tillsammans med företrädare för skilda juridiska discipliner inom den juridiska fakulteten i Uppsala vad gäller forskning och forskningssamarbete, men också med undervisning och undervisningsutbyte. I praktiken har han länge varit en informell del av fakulteten - tiden har nu kommit att formellt inlemma honom.
Tone Sverdrup är professor emerita och är verksam vid den juridiska fakulteten, instituttet for privatrett vid universitetet i Oslo. Hon hedras för sina betydande insatser för utvecklingen av den nordiska familjerätten och den nordiska forskningsmiljön inom ämnet. Genom sitt omfattande författarskap, sina skarpsynta analyser beträffande bland annat förmögenhetsrättsliga frågor inom familjerätten kombinerat med en unik förmåga att forma fruktbara samarbeten har hon bidragit till ny och värdefull kunskap på ett område där verkligheten ständigt ställer rättsregleringen inför nya utmaningar.
Historisk-filosofiska fakulteten
Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist vid Sveriges Radio och var under mer än ett decennium redaktionschef för Vetenskapsradion. Björkstén är disputerad i fysikalisk kemi och har varit verksam som gästforskare vid flera lärosäten. Som journalist har hon arbetat med kvalificerad vetenskapsjournalistik och forskningsförmedling inom ett brett spektrum av medier: populärvetenskapliga böcker, film, etermedier, dagspress och museer. Under pandemin blev Björkstén en återkommande röst i medias rapportering om osäkra kunskapslägen, pågående vaccinutveckling och svårtolkad statistik. Hennes arbete som vetenskapsjournalist karaktäriseras av en sällsynt kombination av en granskande vetenskaplig hållning och en pedagogisk förmåga att balansera, sammanfatta och förklara vetenskapliga kunskapslägen utan missvisande förenklingar. Björkstén har därutöver under lång tid varit en uppskattad kontakt och samarbetspartner till flera miljöer inom Uppsala universitet.
Ragnar Audunson är professor emeritus i bibliotek- og informasjonsvitenskap
och tidigare anställd vid Storbyuniversitetet, Oslo Metropolitan University. Han är från början statsvetare, men har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt forskning om bibliotek och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Genom sin lärargärning har han haft en central roll i utvecklingen av ämnet. Audunson är en internationellt mycket välkänd och välciterad forskare och hans forskning spänner över ett brett område, med fokus framförallt på folkbibliotekens samhällsroll. Han är sedan 2021 pensionerad från sin tjänst vid OsloMet, men är fortfarande mycket aktiv som forskare.
Språkvetenskapliga fakulteten
Fakulteten har valt att inte utse någon hedersdoktor 2022.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Peter Maskell är professor vid Copenhagen Business School. Han är en internationellt ledande forskare inom ekonomisk geografi, där han studerar konkurrenskraft, kunskapsskapande och organisering av ekonomisk verksamhet i industriella system och dess påverkan på verksamheters geografiska lokalisering och regioners ekonomiska utveckling. Han har stor erfarenhet av samverkan med privata och offentliga aktörer inom bland annat områdena infrastruktur, fysisk planering och stadsförnyelse. Han har fungerat som rådgivare till beslutsfattare i regeringar och internationella organ som ordförande eller medlem i ett flertal statliga utredningar och kommissioner. Maskell har sedan mer än fyra decennier en stark koppling till Uppsala universitet och är utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Ralph Anthony Catalano är professor emeritus i folkhälsa vid University of California, Berkeley, och fortfarande verksam där. Hans internationellt framstående forskning kännetecknas av ett ekologiskt synsätt på samhällsförändringar och hur dessa förändringar återspeglas i samhällen i form av till exempel depression, självmord, konsumtion av läkemedel, och våldsbrott. Han har också studerat hur ekonomiska förändringar, såsom massuppsägningar och ökade arbetslöshet påverkar folkhälsan. Under de senaste decennierna har han fokuserat sin forskning på prematura födslar och andra födelseutfall sett på befolkningsnivå. Catalano har i många studier använt svensk data för att belysa samspelet mellan sociala, beteendemässiga, och biologiska processer och har varit en viktig inspirationskälla för forskning vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Sujata Patel var fram till förra året Distinguished Professor vid Savitrbai Phule Pune University i Indien. Hon är en internationellt väletablerad samhällsvetare vars forskningsområden sträckt sig från studier om neoliberalism, arbetsvillkor, medborgarskap och urbana studier till fördjupningar inom samhällsteori samt problematiseringar av de dikotomier som de postkoloniala traditionerna bygger på. Patel har varit verksam som gästprofessor i en rad länder och 2021 innehade hon Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgrens professur i Sverige. Hennes bidrag till förståelsen för hur postkoloniala tankegångar runt om i världen skiljer sig åt beroende på hur olika samhällsvetenskapliga traditioner har sett ut bidrar till att problematisera hur en ny generation samhällsvetare ser på samhällsteori bortom indelningen i Väst och Öst.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Barbara Schulte är professor och innehavare av lärostolen i Comparative & International Education vid Universität Wien. Hennes forskning spänner över utbildnings- och uppfostransprocesser från förskola till högre utbildning. Schulte har omfattande erfarenheter av internationella forskningssamarbeten och av att samarbeta såväl inom som mellan olika ämnesområden, språk och kulturella kontexter. Schultes breda empiriska erfarenheter och djupa expertis kring komparativa studier är särskilt angelägna i en tid då globalisering och demokratiska utmaningar står högt på samhällsagendan. Schulte har ett starkt engagemang kring utbildnings- och samhällsfrågor, och är även en efterfrågad föreläsare samt mycket uppskattad lärare. Som forskare har hon gjort betydande empiriska och teoretiska bidrag till den komparativa utbildningsforskningen, med särskilt fokus på utomeuropeiska samhällen såväl som den globala utvecklingen inom utbildningspolicy och utbildningspraktik.
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt.
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i Universitetshuset den 27 januari 2023.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...