Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerätt och afrikansk historia, men också en vetenskapsjournalist som under många år förklarat vetenskapliga kunskapslägen för allmänheten utan att hamna i missvisande förenklingar.
Teologiska fakulteten
Hille Haker är professor i katolsk moralteologi vid Loyola universitet, Chicago. Hennes forskning sträcker sig inom sådana områden som socialetik, litteratur och etik, samt biomedicinsk etik. Professor Haker är särskilt profilerad inom feministisk teori – hennes forskning om kritiska perspektiv på sårbarhet är av stor vetenskaplig och politisk betydelse. Att förhålla sig kritiskt till moraliska konventioner och traditioner av olika slag kännetecknar Hille Haker som forskare. I sitt arbete förenar hon filosofiska metoder med djup kännedom om kristen teologi. Teologisk etik utvecklar hon i en explicit relation till samtida utmaningar. Både som forskare och lärare värnar Hille Haker om ett forskningsideal som söker förena vetenskaplig stringens med genuint personligt engagemang i nutidens mest brännande etiska problem.
Joel Cabrita är Associate Professor i afrikansk historia vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes forskning handlar om människor, kyrkor och medier i södra Afrika. Hon är född i Eswatini (Swaziland) och har varit verksam i Sydafrika, Storbritannien och USA. Hon har även besökt Uppsala och då arbetat med arkivmaterial efter professor Bengt Sundkler (1909-1995). Hennes senaste bok, som handlar om en central person i Eswatinis politiska historia, Regina Gelana Twara, bygger i stor utsträckning på detta arkivmaterial. Cabrita lyfter fram Regina Gelana Twara som en forskare i sin egen rätt och sätter in henne i sitt historiska, religiösa och politiska sammanhang. Den hos Sundkler anonyma informanten blir hos Cabrita en levande människa som kämpar mot de gränser som hennes tid och samhälle sätter. Även i sina andra arbeten har Cabrita kombinerat biografi med större, ofta transnationella, politiska och religiösa rörelser.
Juridiska fakulteten
Alessandro Simoni är professore ordinario i komparativ civilrätt vid Florens universitet och en av de ledande inom forskningsfältet komparativ rätt i Europa, vad gäller såväl djup som bredd. I sin forskning har han gjort betydande avtryck inom anknytande juridiska discipliner, däribland civilrätt, civilprocessrätt och administrativ rätt. Hans inriktning mot jämförelser av rättskulturer och deras uttryck har fört honom till avlägsna rättstraditioner och språkområden, alltjämt med en fot rotad i den europeiska rätten. Han har under många decennier arbetat nära och tillsammans med företrädare för skilda juridiska discipliner inom den juridiska fakulteten i Uppsala vad gäller forskning och forskningssamarbete, men också med undervisning och undervisningsutbyte. I praktiken har han länge varit en informell del av fakulteten - tiden har nu kommit att formellt inlemma honom.
Tone Sverdrup är professor emerita och är verksam vid den juridiska fakulteten, instituttet for privatrett vid universitetet i Oslo. Hon hedras för sina betydande insatser för utvecklingen av den nordiska familjerätten och den nordiska forskningsmiljön inom ämnet. Genom sitt omfattande författarskap, sina skarpsynta analyser beträffande bland annat förmögenhetsrättsliga frågor inom familjerätten kombinerat med en unik förmåga att forma fruktbara samarbeten har hon bidragit till ny och värdefull kunskap på ett område där verkligheten ständigt ställer rättsregleringen inför nya utmaningar.
Historisk-filosofiska fakulteten
Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist vid Sveriges Radio och var under mer än ett decennium redaktionschef för Vetenskapsradion. Björkstén är disputerad i fysikalisk kemi och har varit verksam som gästforskare vid flera lärosäten. Som journalist har hon arbetat med kvalificerad vetenskapsjournalistik och forskningsförmedling inom ett brett spektrum av medier: populärvetenskapliga böcker, film, etermedier, dagspress och museer. Under pandemin blev Björkstén en återkommande röst i medias rapportering om osäkra kunskapslägen, pågående vaccinutveckling och svårtolkad statistik. Hennes arbete som vetenskapsjournalist karaktäriseras av en sällsynt kombination av en granskande vetenskaplig hållning och en pedagogisk förmåga att balansera, sammanfatta och förklara vetenskapliga kunskapslägen utan missvisande förenklingar. Björkstén har därutöver under lång tid varit en uppskattad kontakt och samarbetspartner till flera miljöer inom Uppsala universitet.
Ragnar Audunson är professor emeritus i bibliotek- og informasjonsvitenskap
och tidigare anställd vid Storbyuniversitetet, Oslo Metropolitan University. Han är från början statsvetare, men har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt forskning om bibliotek och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Genom sin lärargärning har han haft en central roll i utvecklingen av ämnet. Audunson är en internationellt mycket välkänd och välciterad forskare och hans forskning spänner över ett brett område, med fokus framförallt på folkbibliotekens samhällsroll. Han är sedan 2021 pensionerad från sin tjänst vid OsloMet, men är fortfarande mycket aktiv som forskare.
Språkvetenskapliga fakulteten
Fakulteten har valt att inte utse någon hedersdoktor 2022.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Peter Maskell är professor vid Copenhagen Business School. Han är en internationellt ledande forskare inom ekonomisk geografi, där han studerar konkurrenskraft, kunskapsskapande och organisering av ekonomisk verksamhet i industriella system och dess påverkan på verksamheters geografiska lokalisering och regioners ekonomiska utveckling. Han har stor erfarenhet av samverkan med privata och offentliga aktörer inom bland annat områdena infrastruktur, fysisk planering och stadsförnyelse. Han har fungerat som rådgivare till beslutsfattare i regeringar och internationella organ som ordförande eller medlem i ett flertal statliga utredningar och kommissioner. Maskell har sedan mer än fyra decennier en stark koppling till Uppsala universitet och är utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Ralph Anthony Catalano är professor emeritus i folkhälsa vid University of California, Berkeley, och fortfarande verksam där. Hans internationellt framstående forskning kännetecknas av ett ekologiskt synsätt på samhällsförändringar och hur dessa förändringar återspeglas i samhällen i form av till exempel depression, självmord, konsumtion av läkemedel, och våldsbrott. Han har också studerat hur ekonomiska förändringar, såsom massuppsägningar och ökade arbetslöshet påverkar folkhälsan. Under de senaste decennierna har han fokuserat sin forskning på prematura födslar och andra födelseutfall sett på befolkningsnivå. Catalano har i många studier använt svensk data för att belysa samspelet mellan sociala, beteendemässiga, och biologiska processer och har varit en viktig inspirationskälla för forskning vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Sujata Patel var fram till förra året Distinguished Professor vid Savitrbai Phule Pune University i Indien. Hon är en internationellt väletablerad samhällsvetare vars forskningsområden sträckt sig från studier om neoliberalism, arbetsvillkor, medborgarskap och urbana studier till fördjupningar inom samhällsteori samt problematiseringar av de dikotomier som de postkoloniala traditionerna bygger på. Patel har varit verksam som gästprofessor i en rad länder och 2021 innehade hon Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgrens professur i Sverige. Hennes bidrag till förståelsen för hur postkoloniala tankegångar runt om i världen skiljer sig åt beroende på hur olika samhällsvetenskapliga traditioner har sett ut bidrar till att problematisera hur en ny generation samhällsvetare ser på samhällsteori bortom indelningen i Väst och Öst.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Barbara Schulte är professor och innehavare av lärostolen i Comparative & International Education vid Universität Wien. Hennes forskning spänner över utbildnings- och uppfostransprocesser från förskola till högre utbildning. Schulte har omfattande erfarenheter av internationella forskningssamarbeten och av att samarbeta såväl inom som mellan olika ämnesområden, språk och kulturella kontexter. Schultes breda empiriska erfarenheter och djupa expertis kring komparativa studier är särskilt angelägna i en tid då globalisering och demokratiska utmaningar står högt på samhällsagendan. Schulte har ett starkt engagemang kring utbildnings- och samhällsfrågor, och är även en efterfrågad föreläsare samt mycket uppskattad lärare. Som forskare har hon gjort betydande empiriska och teoretiska bidrag till den komparativa utbildningsforskningen, med särskilt fokus på utomeuropeiska samhällen såväl som den globala utvecklingen inom utbildningspolicy och utbildningspraktik.
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt.
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i Universitetshuset den 27 januari 2023.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.