Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerätt och afrikansk historia, men också en vetenskapsjournalist som under många år förklarat vetenskapliga kunskapslägen för allmänheten utan att hamna i missvisande förenklingar.
Teologiska fakulteten
Hille Haker är professor i katolsk moralteologi vid Loyola universitet, Chicago. Hennes forskning sträcker sig inom sådana områden som socialetik, litteratur och etik, samt biomedicinsk etik. Professor Haker är särskilt profilerad inom feministisk teori – hennes forskning om kritiska perspektiv på sårbarhet är av stor vetenskaplig och politisk betydelse. Att förhålla sig kritiskt till moraliska konventioner och traditioner av olika slag kännetecknar Hille Haker som forskare. I sitt arbete förenar hon filosofiska metoder med djup kännedom om kristen teologi. Teologisk etik utvecklar hon i en explicit relation till samtida utmaningar. Både som forskare och lärare värnar Hille Haker om ett forskningsideal som söker förena vetenskaplig stringens med genuint personligt engagemang i nutidens mest brännande etiska problem.
Joel Cabrita är Associate Professor i afrikansk historia vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes forskning handlar om människor, kyrkor och medier i södra Afrika. Hon är född i Eswatini (Swaziland) och har varit verksam i Sydafrika, Storbritannien och USA. Hon har även besökt Uppsala och då arbetat med arkivmaterial efter professor Bengt Sundkler (1909-1995). Hennes senaste bok, som handlar om en central person i Eswatinis politiska historia, Regina Gelana Twara, bygger i stor utsträckning på detta arkivmaterial. Cabrita lyfter fram Regina Gelana Twara som en forskare i sin egen rätt och sätter in henne i sitt historiska, religiösa och politiska sammanhang. Den hos Sundkler anonyma informanten blir hos Cabrita en levande människa som kämpar mot de gränser som hennes tid och samhälle sätter. Även i sina andra arbeten har Cabrita kombinerat biografi med större, ofta transnationella, politiska och religiösa rörelser.
Juridiska fakulteten
Alessandro Simoni är professore ordinario i komparativ civilrätt vid Florens universitet och en av de ledande inom forskningsfältet komparativ rätt i Europa, vad gäller såväl djup som bredd. I sin forskning har han gjort betydande avtryck inom anknytande juridiska discipliner, däribland civilrätt, civilprocessrätt och administrativ rätt. Hans inriktning mot jämförelser av rättskulturer och deras uttryck har fört honom till avlägsna rättstraditioner och språkområden, alltjämt med en fot rotad i den europeiska rätten. Han har under många decennier arbetat nära och tillsammans med företrädare för skilda juridiska discipliner inom den juridiska fakulteten i Uppsala vad gäller forskning och forskningssamarbete, men också med undervisning och undervisningsutbyte. I praktiken har han länge varit en informell del av fakulteten - tiden har nu kommit att formellt inlemma honom.
Tone Sverdrup är professor emerita och är verksam vid den juridiska fakulteten, instituttet for privatrett vid universitetet i Oslo. Hon hedras för sina betydande insatser för utvecklingen av den nordiska familjerätten och den nordiska forskningsmiljön inom ämnet. Genom sitt omfattande författarskap, sina skarpsynta analyser beträffande bland annat förmögenhetsrättsliga frågor inom familjerätten kombinerat med en unik förmåga att forma fruktbara samarbeten har hon bidragit till ny och värdefull kunskap på ett område där verkligheten ständigt ställer rättsregleringen inför nya utmaningar.
Historisk-filosofiska fakulteten
Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist vid Sveriges Radio och var under mer än ett decennium redaktionschef för Vetenskapsradion. Björkstén är disputerad i fysikalisk kemi och har varit verksam som gästforskare vid flera lärosäten. Som journalist har hon arbetat med kvalificerad vetenskapsjournalistik och forskningsförmedling inom ett brett spektrum av medier: populärvetenskapliga böcker, film, etermedier, dagspress och museer. Under pandemin blev Björkstén en återkommande röst i medias rapportering om osäkra kunskapslägen, pågående vaccinutveckling och svårtolkad statistik. Hennes arbete som vetenskapsjournalist karaktäriseras av en sällsynt kombination av en granskande vetenskaplig hållning och en pedagogisk förmåga att balansera, sammanfatta och förklara vetenskapliga kunskapslägen utan missvisande förenklingar. Björkstén har därutöver under lång tid varit en uppskattad kontakt och samarbetspartner till flera miljöer inom Uppsala universitet.
Ragnar Audunson är professor emeritus i bibliotek- og informasjonsvitenskap
och tidigare anställd vid Storbyuniversitetet, Oslo Metropolitan University. Han är från början statsvetare, men har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt forskning om bibliotek och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Genom sin lärargärning har han haft en central roll i utvecklingen av ämnet. Audunson är en internationellt mycket välkänd och välciterad forskare och hans forskning spänner över ett brett område, med fokus framförallt på folkbibliotekens samhällsroll. Han är sedan 2021 pensionerad från sin tjänst vid OsloMet, men är fortfarande mycket aktiv som forskare.
Språkvetenskapliga fakulteten
Fakulteten har valt att inte utse någon hedersdoktor 2022.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Peter Maskell är professor vid Copenhagen Business School. Han är en internationellt ledande forskare inom ekonomisk geografi, där han studerar konkurrenskraft, kunskapsskapande och organisering av ekonomisk verksamhet i industriella system och dess påverkan på verksamheters geografiska lokalisering och regioners ekonomiska utveckling. Han har stor erfarenhet av samverkan med privata och offentliga aktörer inom bland annat områdena infrastruktur, fysisk planering och stadsförnyelse. Han har fungerat som rådgivare till beslutsfattare i regeringar och internationella organ som ordförande eller medlem i ett flertal statliga utredningar och kommissioner. Maskell har sedan mer än fyra decennier en stark koppling till Uppsala universitet och är utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Ralph Anthony Catalano är professor emeritus i folkhälsa vid University of California, Berkeley, och fortfarande verksam där. Hans internationellt framstående forskning kännetecknas av ett ekologiskt synsätt på samhällsförändringar och hur dessa förändringar återspeglas i samhällen i form av till exempel depression, självmord, konsumtion av läkemedel, och våldsbrott. Han har också studerat hur ekonomiska förändringar, såsom massuppsägningar och ökade arbetslöshet påverkar folkhälsan. Under de senaste decennierna har han fokuserat sin forskning på prematura födslar och andra födelseutfall sett på befolkningsnivå. Catalano har i många studier använt svensk data för att belysa samspelet mellan sociala, beteendemässiga, och biologiska processer och har varit en viktig inspirationskälla för forskning vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Sujata Patel var fram till förra året Distinguished Professor vid Savitrbai Phule Pune University i Indien. Hon är en internationellt väletablerad samhällsvetare vars forskningsområden sträckt sig från studier om neoliberalism, arbetsvillkor, medborgarskap och urbana studier till fördjupningar inom samhällsteori samt problematiseringar av de dikotomier som de postkoloniala traditionerna bygger på. Patel har varit verksam som gästprofessor i en rad länder och 2021 innehade hon Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgrens professur i Sverige. Hennes bidrag till förståelsen för hur postkoloniala tankegångar runt om i världen skiljer sig åt beroende på hur olika samhällsvetenskapliga traditioner har sett ut bidrar till att problematisera hur en ny generation samhällsvetare ser på samhällsteori bortom indelningen i Väst och Öst.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Barbara Schulte är professor och innehavare av lärostolen i Comparative & International Education vid Universität Wien. Hennes forskning spänner över utbildnings- och uppfostransprocesser från förskola till högre utbildning. Schulte har omfattande erfarenheter av internationella forskningssamarbeten och av att samarbeta såväl inom som mellan olika ämnesområden, språk och kulturella kontexter. Schultes breda empiriska erfarenheter och djupa expertis kring komparativa studier är särskilt angelägna i en tid då globalisering och demokratiska utmaningar står högt på samhällsagendan. Schulte har ett starkt engagemang kring utbildnings- och samhällsfrågor, och är även en efterfrågad föreläsare samt mycket uppskattad lärare. Som forskare har hon gjort betydande empiriska och teoretiska bidrag till den komparativa utbildningsforskningen, med särskilt fokus på utomeuropeiska samhällen såväl som den globala utvecklingen inom utbildningspolicy och utbildningspraktik.
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt.
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i Universitetshuset den 27 januari 2023.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....