Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerätt och afrikansk historia, men också en vetenskapsjournalist som under många år förklarat vetenskapliga kunskapslägen för allmänheten utan att hamna i missvisande förenklingar.
Teologiska fakulteten
Hille Haker är professor i katolsk moralteologi vid Loyola universitet, Chicago. Hennes forskning sträcker sig inom sådana områden som socialetik, litteratur och etik, samt biomedicinsk etik. Professor Haker är särskilt profilerad inom feministisk teori – hennes forskning om kritiska perspektiv på sårbarhet är av stor vetenskaplig och politisk betydelse. Att förhålla sig kritiskt till moraliska konventioner och traditioner av olika slag kännetecknar Hille Haker som forskare. I sitt arbete förenar hon filosofiska metoder med djup kännedom om kristen teologi. Teologisk etik utvecklar hon i en explicit relation till samtida utmaningar. Både som forskare och lärare värnar Hille Haker om ett forskningsideal som söker förena vetenskaplig stringens med genuint personligt engagemang i nutidens mest brännande etiska problem.
Joel Cabrita är Associate Professor i afrikansk historia vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes forskning handlar om människor, kyrkor och medier i södra Afrika. Hon är född i Eswatini (Swaziland) och har varit verksam i Sydafrika, Storbritannien och USA. Hon har även besökt Uppsala och då arbetat med arkivmaterial efter professor Bengt Sundkler (1909-1995). Hennes senaste bok, som handlar om en central person i Eswatinis politiska historia, Regina Gelana Twara, bygger i stor utsträckning på detta arkivmaterial. Cabrita lyfter fram Regina Gelana Twara som en forskare i sin egen rätt och sätter in henne i sitt historiska, religiösa och politiska sammanhang. Den hos Sundkler anonyma informanten blir hos Cabrita en levande människa som kämpar mot de gränser som hennes tid och samhälle sätter. Även i sina andra arbeten har Cabrita kombinerat biografi med större, ofta transnationella, politiska och religiösa rörelser.
Juridiska fakulteten
Alessandro Simoni är professore ordinario i komparativ civilrätt vid Florens universitet och en av de ledande inom forskningsfältet komparativ rätt i Europa, vad gäller såväl djup som bredd. I sin forskning har han gjort betydande avtryck inom anknytande juridiska discipliner, däribland civilrätt, civilprocessrätt och administrativ rätt. Hans inriktning mot jämförelser av rättskulturer och deras uttryck har fört honom till avlägsna rättstraditioner och språkområden, alltjämt med en fot rotad i den europeiska rätten. Han har under många decennier arbetat nära och tillsammans med företrädare för skilda juridiska discipliner inom den juridiska fakulteten i Uppsala vad gäller forskning och forskningssamarbete, men också med undervisning och undervisningsutbyte. I praktiken har han länge varit en informell del av fakulteten - tiden har nu kommit att formellt inlemma honom.
Tone Sverdrup är professor emerita och är verksam vid den juridiska fakulteten, instituttet for privatrett vid universitetet i Oslo. Hon hedras för sina betydande insatser för utvecklingen av den nordiska familjerätten och den nordiska forskningsmiljön inom ämnet. Genom sitt omfattande författarskap, sina skarpsynta analyser beträffande bland annat förmögenhetsrättsliga frågor inom familjerätten kombinerat med en unik förmåga att forma fruktbara samarbeten har hon bidragit till ny och värdefull kunskap på ett område där verkligheten ständigt ställer rättsregleringen inför nya utmaningar.
Historisk-filosofiska fakulteten
Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist vid Sveriges Radio och var under mer än ett decennium redaktionschef för Vetenskapsradion. Björkstén är disputerad i fysikalisk kemi och har varit verksam som gästforskare vid flera lärosäten. Som journalist har hon arbetat med kvalificerad vetenskapsjournalistik och forskningsförmedling inom ett brett spektrum av medier: populärvetenskapliga böcker, film, etermedier, dagspress och museer. Under pandemin blev Björkstén en återkommande röst i medias rapportering om osäkra kunskapslägen, pågående vaccinutveckling och svårtolkad statistik. Hennes arbete som vetenskapsjournalist karaktäriseras av en sällsynt kombination av en granskande vetenskaplig hållning och en pedagogisk förmåga att balansera, sammanfatta och förklara vetenskapliga kunskapslägen utan missvisande förenklingar. Björkstén har därutöver under lång tid varit en uppskattad kontakt och samarbetspartner till flera miljöer inom Uppsala universitet.
Ragnar Audunson är professor emeritus i bibliotek- og informasjonsvitenskap
och tidigare anställd vid Storbyuniversitetet, Oslo Metropolitan University. Han är från början statsvetare, men har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt forskning om bibliotek och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Genom sin lärargärning har han haft en central roll i utvecklingen av ämnet. Audunson är en internationellt mycket välkänd och välciterad forskare och hans forskning spänner över ett brett område, med fokus framförallt på folkbibliotekens samhällsroll. Han är sedan 2021 pensionerad från sin tjänst vid OsloMet, men är fortfarande mycket aktiv som forskare.
Språkvetenskapliga fakulteten
Fakulteten har valt att inte utse någon hedersdoktor 2022.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Peter Maskell är professor vid Copenhagen Business School. Han är en internationellt ledande forskare inom ekonomisk geografi, där han studerar konkurrenskraft, kunskapsskapande och organisering av ekonomisk verksamhet i industriella system och dess påverkan på verksamheters geografiska lokalisering och regioners ekonomiska utveckling. Han har stor erfarenhet av samverkan med privata och offentliga aktörer inom bland annat områdena infrastruktur, fysisk planering och stadsförnyelse. Han har fungerat som rådgivare till beslutsfattare i regeringar och internationella organ som ordförande eller medlem i ett flertal statliga utredningar och kommissioner. Maskell har sedan mer än fyra decennier en stark koppling till Uppsala universitet och är utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Ralph Anthony Catalano är professor emeritus i folkhälsa vid University of California, Berkeley, och fortfarande verksam där. Hans internationellt framstående forskning kännetecknas av ett ekologiskt synsätt på samhällsförändringar och hur dessa förändringar återspeglas i samhällen i form av till exempel depression, självmord, konsumtion av läkemedel, och våldsbrott. Han har också studerat hur ekonomiska förändringar, såsom massuppsägningar och ökade arbetslöshet påverkar folkhälsan. Under de senaste decennierna har han fokuserat sin forskning på prematura födslar och andra födelseutfall sett på befolkningsnivå. Catalano har i många studier använt svensk data för att belysa samspelet mellan sociala, beteendemässiga, och biologiska processer och har varit en viktig inspirationskälla för forskning vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Sujata Patel var fram till förra året Distinguished Professor vid Savitrbai Phule Pune University i Indien. Hon är en internationellt väletablerad samhällsvetare vars forskningsområden sträckt sig från studier om neoliberalism, arbetsvillkor, medborgarskap och urbana studier till fördjupningar inom samhällsteori samt problematiseringar av de dikotomier som de postkoloniala traditionerna bygger på. Patel har varit verksam som gästprofessor i en rad länder och 2021 innehade hon Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgrens professur i Sverige. Hennes bidrag till förståelsen för hur postkoloniala tankegångar runt om i världen skiljer sig åt beroende på hur olika samhällsvetenskapliga traditioner har sett ut bidrar till att problematisera hur en ny generation samhällsvetare ser på samhällsteori bortom indelningen i Väst och Öst.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Barbara Schulte är professor och innehavare av lärostolen i Comparative & International Education vid Universität Wien. Hennes forskning spänner över utbildnings- och uppfostransprocesser från förskola till högre utbildning. Schulte har omfattande erfarenheter av internationella forskningssamarbeten och av att samarbeta såväl inom som mellan olika ämnesområden, språk och kulturella kontexter. Schultes breda empiriska erfarenheter och djupa expertis kring komparativa studier är särskilt angelägna i en tid då globalisering och demokratiska utmaningar står högt på samhällsagendan. Schulte har ett starkt engagemang kring utbildnings- och samhällsfrågor, och är även en efterfrågad föreläsare samt mycket uppskattad lärare. Som forskare har hon gjort betydande empiriska och teoretiska bidrag till den komparativa utbildningsforskningen, med särskilt fokus på utomeuropeiska samhällen såväl som den globala utvecklingen inom utbildningspolicy och utbildningspraktik.
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt.
Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i Universitetshuset den 27 januari 2023.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...