Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022

Konferensen samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag.
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Konferensen äger rum i Humanistiska teatern och samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag. Inledningstalet hålls av Eleanor Sharpston, som var generaladvokat vid EU-domstolen och bland annat har drivit frågor om skydd av Unionsmedborgare.
– Vi vill nå ut till en bred målgrupp. Vi syftar inte enbart på att attrahera forskare med intresse för ämnet utan också den breda allmänheten, personer som arbetar inom förvaltning och myndigheter, journalister och kanske även skolor, säger Patricia Mindus.
Tvärvetenskaplig forskning
Hon är professor i filosofi och arbetar med flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt om medborgarskap. Forskargruppen i projektet Contributivism kommer att presentera en hel del spännande forskningsresultat som rör attityder till rösträtt i olika EU-länder.
– Vi ska blicka bakåt och se vad som har hänt på de här 30 åren. Unionsmedborgarskapet har till exempel kritiserats för att vara exkluderande på socioekonomiska grunder och man talar idag till exempel om EU-migranter trots det gemensamma medborgarskapet, säger Patricia Mindus.
Medborgarskap är knutet till demokrati, eftersom det krävs medborgarskap för att få rösta i ett land. Om det ställs ekonomiska krav för att få bli medborgare, vad innebär det för demokratin?
– Vi tror att idén om att grunda rösträtten på ekonomiska grunder är på väg tillbaka. Det låter som en 1800-talsidé men om man tittar på dem som får medborgarskap under livets gång så finns det tecken på att idén är levande bland unionsmedborgare, säger Patricia Mindus.
Lagstiftningen ändras ofta
En annan sak som hänt under de här 30 åren är att medborgarskapspolitiken har blivit instrumentaliserad, menar Patricia Mindus.
– Vi ändrar vår lagstiftning allt oftare och snabbare, men inte alltid på ett så genomtänkt sätt. Under åren 2013–2019 förändrades EU-ländernas lagar om medborgarskap över hundra gånger. Det har att göra med migrationen, eftersom man tänker att medborgarskapspolitiken kan användas för att styra migrationen eller välja vilka som blir medborgare.
Bland talarna på konferensen finns bland andra Niamh Nic Shubhne från Edinburgh School of Law ska tala om framtiden för EU-medborgarskapet: ”Union Citizenship: The Next Thirty Years?” Martin Steinfeld från Cambridge University talar om europeisk solidaritet i samband med kriget i Ukraina.
Flaggade förändringar
Frågan om EU-medborgarskap är särskilt aktuell med tanke på ändringar inom migrations- och medborgarskapspolitiken som den nya regeringen har flaggat för. Dessutom berör det alla svenskar som reser inom EU och har familjeband till unionsmedborgare i andra länder.
– Att veta vad som gäller och hur unionsmedborgarskapet förändras eller har förändrats över tid spelar roll för våra val och handlingsmöjligheter under livets gång, säger Patricia Mindus.
Konferens om EU-medborgarskap
Konferensen finansieras av Vetenskapsrådet, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse och Wenner-Gren Stiftelserna. Den arrangeras av forskningsprojektet ”Contributivism” vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) i samarbete med Uppsala Forum för demokrati, fred och rättvisa. Det är ett samarbete mellan fyra av fakulteterna inom vetenskapsområdet hum-sam (juridiska, samhällsvetenskapliga, språkvetenskapliga och historisk-filosofiska fakulteten).
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.