Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022

Konferensen samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag.
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Konferensen äger rum i Humanistiska teatern och samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag. Inledningstalet hålls av Eleanor Sharpston, som var generaladvokat vid EU-domstolen och bland annat har drivit frågor om skydd av Unionsmedborgare.
– Vi vill nå ut till en bred målgrupp. Vi syftar inte enbart på att attrahera forskare med intresse för ämnet utan också den breda allmänheten, personer som arbetar inom förvaltning och myndigheter, journalister och kanske även skolor, säger Patricia Mindus.
Tvärvetenskaplig forskning
Hon är professor i filosofi och arbetar med flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt om medborgarskap. Forskargruppen i projektet Contributivism kommer att presentera en hel del spännande forskningsresultat som rör attityder till rösträtt i olika EU-länder.
– Vi ska blicka bakåt och se vad som har hänt på de här 30 åren. Unionsmedborgarskapet har till exempel kritiserats för att vara exkluderande på socioekonomiska grunder och man talar idag till exempel om EU-migranter trots det gemensamma medborgarskapet, säger Patricia Mindus.
Medborgarskap är knutet till demokrati, eftersom det krävs medborgarskap för att få rösta i ett land. Om det ställs ekonomiska krav för att få bli medborgare, vad innebär det för demokratin?
– Vi tror att idén om att grunda rösträtten på ekonomiska grunder är på väg tillbaka. Det låter som en 1800-talsidé men om man tittar på dem som får medborgarskap under livets gång så finns det tecken på att idén är levande bland unionsmedborgare, säger Patricia Mindus.
Lagstiftningen ändras ofta
En annan sak som hänt under de här 30 åren är att medborgarskapspolitiken har blivit instrumentaliserad, menar Patricia Mindus.
– Vi ändrar vår lagstiftning allt oftare och snabbare, men inte alltid på ett så genomtänkt sätt. Under åren 2013–2019 förändrades EU-ländernas lagar om medborgarskap över hundra gånger. Det har att göra med migrationen, eftersom man tänker att medborgarskapspolitiken kan användas för att styra migrationen eller välja vilka som blir medborgare.
Bland talarna på konferensen finns bland andra Niamh Nic Shubhne från Edinburgh School of Law ska tala om framtiden för EU-medborgarskapet: ”Union Citizenship: The Next Thirty Years?” Martin Steinfeld från Cambridge University talar om europeisk solidaritet i samband med kriget i Ukraina.
Flaggade förändringar
Frågan om EU-medborgarskap är särskilt aktuell med tanke på ändringar inom migrations- och medborgarskapspolitiken som den nya regeringen har flaggat för. Dessutom berör det alla svenskar som reser inom EU och har familjeband till unionsmedborgare i andra länder.
– Att veta vad som gäller och hur unionsmedborgarskapet förändras eller har förändrats över tid spelar roll för våra val och handlingsmöjligheter under livets gång, säger Patricia Mindus.
Konferens om EU-medborgarskap
Konferensen finansieras av Vetenskapsrådet, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse och Wenner-Gren Stiftelserna. Den arrangeras av forskningsprojektet ”Contributivism” vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) i samarbete med Uppsala Forum för demokrati, fred och rättvisa. Det är ett samarbete mellan fyra av fakulteterna inom vetenskapsområdet hum-sam (juridiska, samhällsvetenskapliga, språkvetenskapliga och historisk-filosofiska fakulteten).
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....