Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
Konferensen samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag.
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Konferensen äger rum i Humanistiska teatern och samlar flera internationellt ledande forskare i ämnet, som tillsammans ger en överblick av unionsmedborgarskapet idag. Inledningstalet hålls av Eleanor Sharpston, som var generaladvokat vid EU-domstolen och bland annat har drivit frågor om skydd av Unionsmedborgare.
– Vi vill nå ut till en bred målgrupp. Vi syftar inte enbart på att attrahera forskare med intresse för ämnet utan också den breda allmänheten, personer som arbetar inom förvaltning och myndigheter, journalister och kanske även skolor, säger Patricia Mindus.
Tvärvetenskaplig forskning
Hon är professor i filosofi och arbetar med flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt om medborgarskap. Forskargruppen i projektet Contributivism kommer att presentera en hel del spännande forskningsresultat som rör attityder till rösträtt i olika EU-länder.
– Vi ska blicka bakåt och se vad som har hänt på de här 30 åren. Unionsmedborgarskapet har till exempel kritiserats för att vara exkluderande på socioekonomiska grunder och man talar idag till exempel om EU-migranter trots det gemensamma medborgarskapet, säger Patricia Mindus.
Medborgarskap är knutet till demokrati, eftersom det krävs medborgarskap för att få rösta i ett land. Om det ställs ekonomiska krav för att få bli medborgare, vad innebär det för demokratin?
– Vi tror att idén om att grunda rösträtten på ekonomiska grunder är på väg tillbaka. Det låter som en 1800-talsidé men om man tittar på dem som får medborgarskap under livets gång så finns det tecken på att idén är levande bland unionsmedborgare, säger Patricia Mindus.
Lagstiftningen ändras ofta
En annan sak som hänt under de här 30 åren är att medborgarskapspolitiken har blivit instrumentaliserad, menar Patricia Mindus.
– Vi ändrar vår lagstiftning allt oftare och snabbare, men inte alltid på ett så genomtänkt sätt. Under åren 2013–2019 förändrades EU-ländernas lagar om medborgarskap över hundra gånger. Det har att göra med migrationen, eftersom man tänker att medborgarskapspolitiken kan användas för att styra migrationen eller välja vilka som blir medborgare.
Bland talarna på konferensen finns bland andra Niamh Nic Shubhne från Edinburgh School of Law ska tala om framtiden för EU-medborgarskapet: ”Union Citizenship: The Next Thirty Years?” Martin Steinfeld från Cambridge University talar om europeisk solidaritet i samband med kriget i Ukraina.
Flaggade förändringar
Frågan om EU-medborgarskap är särskilt aktuell med tanke på ändringar inom migrations- och medborgarskapspolitiken som den nya regeringen har flaggat för. Dessutom berör det alla svenskar som reser inom EU och har familjeband till unionsmedborgare i andra länder.
– Att veta vad som gäller och hur unionsmedborgarskapet förändras eller har förändrats över tid spelar roll för våra val och handlingsmöjligheter under livets gång, säger Patricia Mindus.
Konferens om EU-medborgarskap
Konferensen finansieras av Vetenskapsrådet, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse och Wenner-Gren Stiftelserna. Den arrangeras av forskningsprojektet ”Contributivism” vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) i samarbete med Uppsala Forum för demokrati, fred och rättvisa. Det är ett samarbete mellan fyra av fakulteterna inom vetenskapsområdet hum-sam (juridiska, samhällsvetenskapliga, språkvetenskapliga och historisk-filosofiska fakulteten).
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...