Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
1 december 2022

För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln.
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har det blivit vanligare att små förlag ger ut litteratur som belönas med Nobelpris. Det visar Jana Rüeggs studie om Nobelpriset i litteratur och utgivningstrender i Sverige, för pristagarna under perioden 1970–2016.
– Jag har sett en rörelse från större till mindre förlag och de senaste tio åren har det varit särskilt tydligt. Det hänger samman med utgivningstrender generellt för översatt litteratur och kanske särskilt översatt högprestigelitteratur som litteratur av nobelpristagare.
Vad beror det på?
– Dels har vi i Sverige en väldigt stark trend av småförlag som bär upp den här typen av översatt litteratur. Dels är deras utgivning väldigt väl anpassad till de olika stödformer som finns. Kulturrådets litteraturstöd har en utgivningsgräns på max 5 000 exemplar och är inriktat på kvalitetslitteratur som annars skulle ha svårt att ges ut. Småförlagens litteratur ligger ofta inom det spannet, säger Jana Rüegg.
Kris för stora förlag

Uppsala universitet. Foto: David Naylor
En annan förklaring är att stora förlag som Bonniers och Norstedt genomgick en kris i början av 2000-talet. Tidigare forskning visar att det är just den översatta kvalitetslitteraturen som förlagen drar ned på vid kriser. Även i det här fallet tycks det ha varit så.
– Till exempel har Elisabeth Grate, som driver Grate förlag, sagt att de stora förlagen släppte en del kvalitetslitteratur som gjorde att hon kunde utvidga sin utgivning. Hon har två nobelpristagare i sitt stall, Patrick Modiano och J.M.G. Le Clézio. Modiano hade sedan 1970 getts ut av Bonniers och Norstedts. Sedan blev det en lång paus på 19 år innan ett mindre förlag plockade upp hans författarskap.
Sådana här långa avbrott i utgivningen är vanligt när det gäller nobelpristagares verk i svensk översättning. Det dröjer ofta ett tag innan ett nytt förlag tar över utgivningen.
– Annie Ernaux som tilldelas priset i år har en förlagsbana som liknar Modianos, bortsett från att det var ett stort förlag som plockade upp henne efter en paus på 22 år. Hon introducerades av ett Bonnier-imprint som hette Viva och sedan flyttade hon till Wahlström&Wistrand. Den senaste utgivningen där var 1998 och 2020 plockade Norstedt upp henne, berättar Jana Rüegg.
Säljer bra i julhandeln
För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln. Jana Rüegg har gjort stickprovskontroller i branschtidningen Svensk bokhandel för att se hur bra försäljningen brukar vara.
– Under enskilda månader, till exempel december som brukar vara en stor försäljningsmånad, kan de i vissa fall mäta sig med andra bästsäljare under den specifika månaden. Men nobelpristagarna har ganska svårt att mäta sig med traditionella bästsäljare på årstopplistor. Så de säljer inte lika bra som den senaste Läckberg, men i förhållande till annan högprestigelitteratur så sticker de ut.
Som en del av forskningsprojektet gjorde hon en databas över utgivningen av alla nobelpristagare från 1970–2016, från Solsjenitsyn till Dylan. De allra flesta var utgivna på svenska långt innan de fick nobelpris.
– Från första verk i svensk översättning till det år som de tilldelas nobelpriset är det en genomsnittstid på 20 år. Det betyder att nobelpriset i de flesta fall återaktualiserar ett författarskap som redan har funnits i svensk översättning, snarare än att det uppmärksammar ett författarskap för första gången. Det är ju en vanlig uppfattning att det är en helt okänd författare som tilldelas Nobelpriset, men det är inte sant ur ett marknadsperspektiv, säger Jana Rüegg.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.