Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
1 december 2022

För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln.
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har det blivit vanligare att små förlag ger ut litteratur som belönas med Nobelpris. Det visar Jana Rüeggs studie om Nobelpriset i litteratur och utgivningstrender i Sverige, för pristagarna under perioden 1970–2016.
– Jag har sett en rörelse från större till mindre förlag och de senaste tio åren har det varit särskilt tydligt. Det hänger samman med utgivningstrender generellt för översatt litteratur och kanske särskilt översatt högprestigelitteratur som litteratur av nobelpristagare.
Vad beror det på?
– Dels har vi i Sverige en väldigt stark trend av småförlag som bär upp den här typen av översatt litteratur. Dels är deras utgivning väldigt väl anpassad till de olika stödformer som finns. Kulturrådets litteraturstöd har en utgivningsgräns på max 5 000 exemplar och är inriktat på kvalitetslitteratur som annars skulle ha svårt att ges ut. Småförlagens litteratur ligger ofta inom det spannet, säger Jana Rüegg.
Kris för stora förlag

Uppsala universitet. Foto: David Naylor
En annan förklaring är att stora förlag som Bonniers och Norstedt genomgick en kris i början av 2000-talet. Tidigare forskning visar att det är just den översatta kvalitetslitteraturen som förlagen drar ned på vid kriser. Även i det här fallet tycks det ha varit så.
– Till exempel har Elisabeth Grate, som driver Grate förlag, sagt att de stora förlagen släppte en del kvalitetslitteratur som gjorde att hon kunde utvidga sin utgivning. Hon har två nobelpristagare i sitt stall, Patrick Modiano och J.M.G. Le Clézio. Modiano hade sedan 1970 getts ut av Bonniers och Norstedts. Sedan blev det en lång paus på 19 år innan ett mindre förlag plockade upp hans författarskap.
Sådana här långa avbrott i utgivningen är vanligt när det gäller nobelpristagares verk i svensk översättning. Det dröjer ofta ett tag innan ett nytt förlag tar över utgivningen.
– Annie Ernaux som tilldelas priset i år har en förlagsbana som liknar Modianos, bortsett från att det var ett stort förlag som plockade upp henne efter en paus på 22 år. Hon introducerades av ett Bonnier-imprint som hette Viva och sedan flyttade hon till Wahlström&Wistrand. Den senaste utgivningen där var 1998 och 2020 plockade Norstedt upp henne, berättar Jana Rüegg.
Säljer bra i julhandeln
För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln. Jana Rüegg har gjort stickprovskontroller i branschtidningen Svensk bokhandel för att se hur bra försäljningen brukar vara.
– Under enskilda månader, till exempel december som brukar vara en stor försäljningsmånad, kan de i vissa fall mäta sig med andra bästsäljare under den specifika månaden. Men nobelpristagarna har ganska svårt att mäta sig med traditionella bästsäljare på årstopplistor. Så de säljer inte lika bra som den senaste Läckberg, men i förhållande till annan högprestigelitteratur så sticker de ut.
Som en del av forskningsprojektet gjorde hon en databas över utgivningen av alla nobelpristagare från 1970–2016, från Solsjenitsyn till Dylan. De allra flesta var utgivna på svenska långt innan de fick nobelpris.
– Från första verk i svensk översättning till det år som de tilldelas nobelpriset är det en genomsnittstid på 20 år. Det betyder att nobelpriset i de flesta fall återaktualiserar ett författarskap som redan har funnits i svensk översättning, snarare än att det uppmärksammar ett författarskap för första gången. Det är ju en vanlig uppfattning att det är en helt okänd författare som tilldelas Nobelpriset, men det är inte sant ur ett marknadsperspektiv, säger Jana Rüegg.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....