Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
1 december 2022
För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln.
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har det blivit vanligare att små förlag ger ut litteratur som belönas med Nobelpris. Det visar Jana Rüeggs studie om Nobelpriset i litteratur och utgivningstrender i Sverige, för pristagarna under perioden 1970–2016.
– Jag har sett en rörelse från större till mindre förlag och de senaste tio åren har det varit särskilt tydligt. Det hänger samman med utgivningstrender generellt för översatt litteratur och kanske särskilt översatt högprestigelitteratur som litteratur av nobelpristagare.
Vad beror det på?
– Dels har vi i Sverige en väldigt stark trend av småförlag som bär upp den här typen av översatt litteratur. Dels är deras utgivning väldigt väl anpassad till de olika stödformer som finns. Kulturrådets litteraturstöd har en utgivningsgräns på max 5 000 exemplar och är inriktat på kvalitetslitteratur som annars skulle ha svårt att ges ut. Småförlagens litteratur ligger ofta inom det spannet, säger Jana Rüegg.
Kris för stora förlag
Uppsala universitet. Foto: David Naylor
En annan förklaring är att stora förlag som Bonniers och Norstedt genomgick en kris i början av 2000-talet. Tidigare forskning visar att det är just den översatta kvalitetslitteraturen som förlagen drar ned på vid kriser. Även i det här fallet tycks det ha varit så.
– Till exempel har Elisabeth Grate, som driver Grate förlag, sagt att de stora förlagen släppte en del kvalitetslitteratur som gjorde att hon kunde utvidga sin utgivning. Hon har två nobelpristagare i sitt stall, Patrick Modiano och J.M.G. Le Clézio. Modiano hade sedan 1970 getts ut av Bonniers och Norstedts. Sedan blev det en lång paus på 19 år innan ett mindre förlag plockade upp hans författarskap.
Sådana här långa avbrott i utgivningen är vanligt när det gäller nobelpristagares verk i svensk översättning. Det dröjer ofta ett tag innan ett nytt förlag tar över utgivningen.
– Annie Ernaux som tilldelas priset i år har en förlagsbana som liknar Modianos, bortsett från att det var ett stort förlag som plockade upp henne efter en paus på 22 år. Hon introducerades av ett Bonnier-imprint som hette Viva och sedan flyttade hon till Wahlström&Wistrand. Den senaste utgivningen där var 1998 och 2020 plockade Norstedt upp henne, berättar Jana Rüegg.
Säljer bra i julhandeln
För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln. Jana Rüegg har gjort stickprovskontroller i branschtidningen Svensk bokhandel för att se hur bra försäljningen brukar vara.
– Under enskilda månader, till exempel december som brukar vara en stor försäljningsmånad, kan de i vissa fall mäta sig med andra bästsäljare under den specifika månaden. Men nobelpristagarna har ganska svårt att mäta sig med traditionella bästsäljare på årstopplistor. Så de säljer inte lika bra som den senaste Läckberg, men i förhållande till annan högprestigelitteratur så sticker de ut.
Som en del av forskningsprojektet gjorde hon en databas över utgivningen av alla nobelpristagare från 1970–2016, från Solsjenitsyn till Dylan. De allra flesta var utgivna på svenska långt innan de fick nobelpris.
– Från första verk i svensk översättning till det år som de tilldelas nobelpriset är det en genomsnittstid på 20 år. Det betyder att nobelpriset i de flesta fall återaktualiserar ett författarskap som redan har funnits i svensk översättning, snarare än att det uppmärksammar ett författarskap för första gången. Det är ju en vanlig uppfattning att det är en helt okänd författare som tilldelas Nobelpriset, men det är inte sant ur ett marknadsperspektiv, säger Jana Rüegg.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...