Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
1 december 2022

För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln.
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Under de senaste åren har det blivit vanligare att små förlag ger ut litteratur som belönas med Nobelpris. Det visar Jana Rüeggs studie om Nobelpriset i litteratur och utgivningstrender i Sverige, för pristagarna under perioden 1970–2016.
– Jag har sett en rörelse från större till mindre förlag och de senaste tio åren har det varit särskilt tydligt. Det hänger samman med utgivningstrender generellt för översatt litteratur och kanske särskilt översatt högprestigelitteratur som litteratur av nobelpristagare.
Vad beror det på?
– Dels har vi i Sverige en väldigt stark trend av småförlag som bär upp den här typen av översatt litteratur. Dels är deras utgivning väldigt väl anpassad till de olika stödformer som finns. Kulturrådets litteraturstöd har en utgivningsgräns på max 5 000 exemplar och är inriktat på kvalitetslitteratur som annars skulle ha svårt att ges ut. Småförlagens litteratur ligger ofta inom det spannet, säger Jana Rüegg.
Kris för stora förlag

Uppsala universitet. Foto: David Naylor
En annan förklaring är att stora förlag som Bonniers och Norstedt genomgick en kris i början av 2000-talet. Tidigare forskning visar att det är just den översatta kvalitetslitteraturen som förlagen drar ned på vid kriser. Även i det här fallet tycks det ha varit så.
– Till exempel har Elisabeth Grate, som driver Grate förlag, sagt att de stora förlagen släppte en del kvalitetslitteratur som gjorde att hon kunde utvidga sin utgivning. Hon har två nobelpristagare i sitt stall, Patrick Modiano och J.M.G. Le Clézio. Modiano hade sedan 1970 getts ut av Bonniers och Norstedts. Sedan blev det en lång paus på 19 år innan ett mindre förlag plockade upp hans författarskap.
Sådana här långa avbrott i utgivningen är vanligt när det gäller nobelpristagares verk i svensk översättning. Det dröjer ofta ett tag innan ett nytt förlag tar över utgivningen.
– Annie Ernaux som tilldelas priset i år har en förlagsbana som liknar Modianos, bortsett från att det var ett stort förlag som plockade upp henne efter en paus på 22 år. Hon introducerades av ett Bonnier-imprint som hette Viva och sedan flyttade hon till Wahlström&Wistrand. Den senaste utgivningen där var 1998 och 2020 plockade Norstedt upp henne, berättar Jana Rüegg.
Säljer bra i julhandeln
För ett litet kvalitetsförlag har priser som Nobelpriset stor betydelse. Dels ger det mycket uppmärksamhet och dels säljer litteratur av nobelpristagare bra, åtminstone i julhandeln. Jana Rüegg har gjort stickprovskontroller i branschtidningen Svensk bokhandel för att se hur bra försäljningen brukar vara.
– Under enskilda månader, till exempel december som brukar vara en stor försäljningsmånad, kan de i vissa fall mäta sig med andra bästsäljare under den specifika månaden. Men nobelpristagarna har ganska svårt att mäta sig med traditionella bästsäljare på årstopplistor. Så de säljer inte lika bra som den senaste Läckberg, men i förhållande till annan högprestigelitteratur så sticker de ut.
Som en del av forskningsprojektet gjorde hon en databas över utgivningen av alla nobelpristagare från 1970–2016, från Solsjenitsyn till Dylan. De allra flesta var utgivna på svenska långt innan de fick nobelpris.
– Från första verk i svensk översättning till det år som de tilldelas nobelpriset är det en genomsnittstid på 20 år. Det betyder att nobelpriset i de flesta fall återaktualiserar ett författarskap som redan har funnits i svensk översättning, snarare än att det uppmärksammar ett författarskap för första gången. Det är ju en vanlig uppfattning att det är en helt okänd författare som tilldelas Nobelpriset, men det är inte sant ur ett marknadsperspektiv, säger Jana Rüegg.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.