Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
8 december 2022

Påskön lockar stora mängder turister på grund av nationalparken och sina monumentala och världsberömda stenstatyer som bistert blickar ut över ön.
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i andra delar av världen.
Världsarvet Påskön utanför Chiles kust är en ö i Fårös storlek med bara några tusen invånare. Ön lockar stora mängder turister på grund av nationalparken och sina monumentala och världsberömda stenstatyer som bistert blickar ut över ön. Men turismen som har ökat exponentiellt på ön de senaste tjugo åren, har haft sitt pris. Nedskräpning av framför allt plast är ett stort problem.
– På 1980-talet när jag var där var sandstranden vit och där var nästan inget folk. När jag kom tillbaka i början av 00-talet tyckte jag att sanden såg blå ut och när jag tittade närmare såg jag att det berodde på små, små plastbitar som sköljs in via havet från jordens alla hörn, säger Helene Martinsson-Wallin, professor i arkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Stora förändringar i miljön
Den lilla polynesiska ön utanför Chiles kust har även historiskt genomgått stora förändringar i miljön. Kraftig skogsavverkning av öns egen befolkning från 1300-talet ledde till avskogning, utarmad jord och flera naturkatastrofer. Men urbefolkningen utvecklade nya odlingsmetoder och överlevde.

I ett samarbete mellan Uppsala universitet, Chile och urfolket Rapanuier, undersöker nu forskare som Helene Martinsson-Wallin hur man kan förena turistindustrin med hållbarhetsfokus, och hur man kan lära av historiens misstag för att nå dit.
– Om man hårdrar det har inga samhällen varit hållbara men nu står vi inför en global kris och behöver lära oss av historien för att inte begå samma misstag en gång till, säger hon.
– Jag vill förstå de historiska processer som lett till att människor har förändrat landskap och kulturer och hur vi identifierar oss genom dem. I dag har vi kommit till en tidsperiod, antropocen, där människorna dikterar villkoren och då har jag som humanist ett långt tidsperspektiv på hur vi människor har agerat, i nutidsdiskussionen om hållbarhetsfrågor.
Omkring 100 000 turister per år
I slutet av 1980-talet besökte enligt Helene Martinsson-Wallin omkring 2 000 turister per år den geografiskt sett isolerade ön. I dag ligger siffran på omkring 100 000 per år och ökar hela tiden. Å ena sidan har turismen blivit öns huvudnäring. De flesta i befolkningen livnär sig på turismen på något sätt och många har blivit rika. Å andra sidan har samma turism inneburit stora påfrestningar på såväl miljön som på samhället i stort.
– Påsköborna själva har börjat bli mer medvetna om miljöförstöringen och vill nu se ett tak för turismen och även utbildning i respekt för natur och människor och hur allt hänger samman. Man behöver se det ur ett holistiskt perspektiv, se sammanhangen mellan de enskilda delarna. Så vi tittar mycket på hur de lokala förändringsprocesserna ser ut, säger Helene Martinsson-Wallin.
Spänningar mellan chilenare och urfolk
Men det handlar också om social hållbarhet. Den ökade strömmen av folk till ön som bara har en riktig tätort, har lett till spänningar mellan chilenare och urfolket rapanuier på ön och förändrad dynamik mellan bofasta och tillfälliga besökare.
Att med allt detta sammantaget bygga ett fungerande normalt samhälle är en utmaning. Genom olika intervjuprojekt studerar Helene Martinsson-Wallin och hennes kollegor hur urfolkets identitet och kulturella arv kan möta turismen.
– Nu ska vi lyfta fram dessa frågor och genom lagar och policies få en holistisk bild av de olika faktorerna och hur de påverkar varandra. För att visa: detta händer och det här kan vi göra, säger Helene Martinsson-Wallin.
Samarbete viktigt för förändring
Samarbeten och kunskapsutbyten mellan länder är en viktig väg mot förändring och för att kunna förena hållbarhet med besök på ön, menar Helena Martinsson-Wallin.
– Här behöver man både arbeta med hållbar destinationsutveckling, det vill säga vad vi gör för att hantera vattenresurser, skräp och antal turister som kommer till ön – att utveckla en långsam sorts turism; men också att medvetandegöra både lokalbefolkning och turister, att påvisa hur de kan bidra genom att använda resurserna som finns på ett hållbart sätt.
– De bästa förvaltarna är de som bor där, för de vill ju både ha välfärd och en bra miljö.
Hur kan dessa kunskaper användas för liknande situationer globalt?
– På Nya Zeeland där urfolket är maorierna och är polynesier liksom Påsköborna, använder man sig av nedärvda traditioner för att utbilda sig i att ta hand om sitt arv. Och det finns hopp om förändring, till exempel i hur man på Påskön har börjat återplantera skog. Nu går lokalbefolkningen i bräschen för att ön ska bli hållbar.
Anna Hedlund
Fakta: Helene Martinsson-Wallin
Titel: Professor i arkeologi vid Uppsala universitet, adjungerad professor vid National University of Samoa.
Bor: På Gotland, där hon är verksam på Campus Gotland som lektor och forskare.
Familj: Maken Paul Wallin, också lektor i arkeologi, samt två vuxna söner.
Senast läsa bok: ”Stöld” av Ann-Helen Laestadius.
Gör helst på fritiden: ”Jag gillar att sticka och brodera när jag ska koppla av. Jag gillar även hantverk och keramik väldigt mycket.”
Detta gör mig arg: Orättvisor och när komplicerade saker förenklas. Populism!
Detta gör mig glad: Mina barn och mina vänner. Och när jag ser att studenterna står på egna ben och omsätter sina tankar i praktik.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...