Molnens namn viktig del av universitetets historia
4 januari 2023

Den första molnatlasen utvecklades av Hugo Hildebrandsson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet. Elise Arnberg och Augusta Wigert målade olika molntyper, på bilden molntypen Alto-Cumulus.
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det var namn som Cirro-cumulus och Nimbus.
I boken "Molnspanare– en meteorologisk historia" berättar Gösta Arvastson, professor emeritus i etnologi vid institutionen för kulturantropologi och etnologi, den spännande historien om framväxten av meterologi som ett vetenskapligt ämne och Uppsala universitets roll i framväxten
– Det var en händelse som förde mig till molnen som vetenskapsområde. Jag hade läst engelsmannen Richard Hamblyns bok "Molnens idéhistoria, hur skyarna fick sina namn" och med hans kommentarer förstått vilken roll som Uppsala universitet spelade för utvecklingen av världsmetrologin under senare delen av 1800-talet.
Samarbete nyckel till framgång

meteorologi vid Uppsala universitetet.
Boken tar avstamp i en vetenskaplig konferens i Uppsala augusti 1894. Initiativet till konferensen kom från Hugo Hildebrand Hildebrandsson, professor i meteorologi vid Uppsala universitetet. Den viktigaste punkten på konferensen var molnens klassificering och deras latinska namn.
– Meteorologin fick en särskild betydelse på 1800-talet. Hildebrandsson var en av dem som med stor övertygelse insåg samarbetsformernas betydelse mellan länderna och utvecklade den internationella meteorologin.
Vid tiden för konferensen var den förhärskande tanken att molnen var nationella, det vill säga att molnens utseende varierar efter landskapet och nationerna och det fanns olika förslag på klassificering och namnsättning av molnen.
– Det betydde att varje land försökte lösa sina egna problem. De hade sina egna matematiker, meteorologer och astronomer, som arbetade för införandet av en trovärdig meteorologi med observatorier och rapportörer med siktet inställt på tillförlitliga prognoser. Dessa experter trodde länge, fortfarande på åttiotalet, att varje land hade sina egna molnslag. Men separatismens tankar gick snart i graven. Det började bli viktigt att dela informationen med andra om vad som utspelade sig i lufthavet.
Samma molntyper över hela världen
1873 bildas därför den internationella meteorologiska kommittén i Wien.
– Bildandet var en stor framgång för Hildebrandsson. Han tog på sig en ledande roll när det gällde fotografering av molnen. Flera hundra a dessa molnfotografier finns fortfarande kvar i arkiven. Uppsalaforskarna låg steget före. Nu var det lättare att träffas och deltagarna samlades sedan med täta mellanrum för att dryfta vetenskapliga frågor.

1886 hade Hildebrandsson och Ralph Abercromby, The Royal Meteorological Society i London, under ett möte i Uppsala blivit övertygade om att molnen var likadana över hela världen. Abercromby hade gjort två resor runt jorden för att fotografera moln.
Konferensen i Uppsala
Slutligen var tiden mogen för att komma överens om en gemensam klassificering och namngivning av molnen.
– Under några augustidagar 1894 samlades världens ledande metereologiska expertis till en konferens vid Uppsala universitet under ledning av professor Hugo Hildebrandsson.
Forskarna hade tagit med sig molnbilder till konferensen och en utställning med trehundra molnbilder gjordes i universitetshuset. Molnbilderna visade hur molnen såg ut i deltagarnas hemländer.
Hildebrandsson hade tidigare tagit fram ett förslag till klassificering och namn på molnen utifrån tio grundformer, eller molnsläkten, för molnen. I förslaget placerades molnen i olika familjer och släkten efter förebild från Carl von Linné. Han presenterade sitt förslag till klassificering 1891 i en molnatlas framtagen i Uppsala.
– Hans atlas mottogs med stort jubel vid en konferens i München 1891.
Namnen gäller än idag
Efter omröstning antog konferensen 1894 Hildebrandssons förslag till molnklassificering.
– Den svenska meteorologin stod på höjden av internationellt anseende. Sällan hade den varit så omtalad utomlands, möjligen med undantag för Celcius och genomslaget för den svenska termometerskalan under 1700-talet. Konferensen utmynnade i en internationell regel, att molnens latinska namn skulle gälla överallt i hela världen. Namnen blev bestående och gäller fortfarande.

institutionen för kulturantropologi och etnologi.
Foto: Karin Arvastson.
Två år efter Uppsalakonferensen kom den första officiella internationella molnatlasen ut redigerad av Hildebrandsson och Léon Teisserenc de Bort, höghöjdsforskare från Frankrike. Den meteorologiska världsorganisationen ger än idag ut en internationell molnatlas.
– Hildebrandsson hade stor betydelse som ämnesbyggare. Han tillhörde de ledande meteorologerna på det internationella fältet under 1800 talets senare decennier. Som ordförande för den internationella molnkommissionen bidrog han till samarbetet mellan länderna och han utvecklade den första molnatlasen i världen med hjälp av två svenska kvinnliga konstnärer och några tyska forskare.
Läs mer:
Boken "Molnspanare– en meteorologisk historia" av Gösta Arvastson är utgiven av Universus Academic Press 2022.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...