Demokratiforskare deltar i litteraturfestival

20 mars 2023

Porträttbild av Christina Kullberg mot mörk bakgrund.

Det är intressant att komma i kontakt med en annan form av kunskap om demokrati, som litteraturen har en möjlighet att förmedla", säger Christina Kullberg, professor i franska.

Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, professor i franska, ska inledningstala.

Varför är ni med och arrangerar festivalen?
– Kholod Saghir som är drivkraften bakom festivalen är faktiskt alumn från Uppsala universitet, men framför allt är det här ett samverkansevenemang. En viktig del i Demokrati och högre utbildning handlar just om samverkan, inte bara att förmedla forskningsresultat utan också att samarbeta och utbyta kunskapsformer. Det är intressant att komma i kontakt med en annan form av kunskap om demokrati, som litteraturen har en möjlighet att förmedla.

Temat för festivalen är krig och fred, med särskilt fokus på Ryssland och Ukraina, men även författare från Turkiet och Iran medverkar. Vad blir Uppsala universitets bidrag?
– Demokrati och högre utbildning är med i två evenemang. Dels i öppningsevenemanget på fredagen och dels på Uppsala konstmuseum på lördagen. Förutom mitt inledningsanförande ger Maria Engström, professor i ryska, en presentation om den ”neosovjetiska myten” i ryska narrativ idag. På lördagen handlar det om Rasbiologiska institutet i Uppsala, ett samtal mellan poeten Burcu Sahin, författaren Ola Larsmo och Sven Widmalm, docent i idé- och lärdomshistoria.

Du ska hålla ett inledningsframförande om vad litteraturens kan lära oss om försoning och demokratisering. Är litteraturen viktig för demokratin?
– Demokrati är ju inte bara ett statsskick eller styrelseform utan någonting som tar form i hela samhället. Litteraturen kan kasta ett annat sken på sådana processer och lyfta fram andra perspektiv. Historiskt är det intressant att det vi räknar som modern litteratur, från 17–1800-talet och framåt sammanfaller och banar väg för utvecklingen av vårt demokratiska samhälle. Så det hänger ihop och det gäller även de mörka sidorna av vårt demokratiska samhälle, som kolonialismen.

Som projektledare vid Demokrati och högre utbildning ansvarar du för temat ”Universitet och global demokratisering av nationer”. Vad betyder universiteten för demokratiseringen i världen?
– Högre utbildning hänger inte nödvändigtvis ihop med demokrati. Universiteten kan vara en konserverande kraft, eftersom det ofta är en myndighet som hänger ihop med en statsmakt. Så det kan till exempel vara väldigt svårt för dissidenter i Ryssland idag att verka inom universitetet. De riskerar alla möjliga påföljder om de inte flyr. Det är samma sak i Iran, både för studenter och lärare.

– Samtidigt är ju universitet en plats där många människor samlas, där man delar kunskap och tankar. Då finns också potential för ifrågasättande. En annan demokratisk kraft är själva ”kunskapandet” och det kritiska tänkandet. Vi både förvaltar kunskap och producerar ny kunskap som är till gagn för samhället.

Forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning startade under 2022. Har ni kommit igång med verksamheten?
– Vi har varit igång i ungefär ett år och vår prioritet har varit att få ut forskningsmedel till både seniora och juniora forskare vid universitetet. Vi har haft tre utlysningar och den tredje gången fick vi väldigt många ansökningar. Nu börjar det ta fart och det är väldigt, väldigt kul. Vi är ämnesöverskridande och delar ut bidrag till alla de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna, så det är viktigt att det blir en bred spridning.

– Vi jobbar också med evenemang. Nyligen hölls ett halvdagssymposium om vetenskapens roll i demokratin och hur man tar tillvara på expertis, med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU.

Annica Hulth

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut