”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023

May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, fick uppdraget som expert i regeringens Renmarkskommittén via en samisk organisation.
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
– Det är att utreda vem som har rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samiska marker, ovanför odlingsgränsen och i renbetesfjällen. Det är ett stort område som är väldigt känsligt för störningar. Även renskötsellagstiftningen skall utredas. Det är ett omfattande åtagande med stor betydelse för hur Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden som rättsstat.
Varför behövs den?
– Högsta Domstolen beslutade i en dom 2020, efter en decennielång rättslig process, att staten hade överträtt sina befogenheter. Det är bakgrunden till utredningen. Renskötsel har bedrivits av samer i minst tusen år. Enskilda samiska familjer ägde och skattade för sina marker där de bedrev renskötsel, jakt, fiske och andra verksamheter. Från 1800-talet, genom en administrativ process kallad avvittringen, stal staten dessa marker. Parallellt, med stöd av vetenskaplig rasism, däribland skallmätningar och rasbiologi, utpekades samer som lägre stående. Lagar stiftades för att kontrollera renskötseln och därmed samerna. Första lagen 1886 följdes av ytterligare tre. I den senaste, 1971, organiserade staten renskötseln i samebyar. Dessa kontrollerade dock fortfarande jakten och fisket. Detta ändrades 1993, då staten utan någon som helst rättslig utredning tog över jakten och fisket, vilket nu alltså ifrågasatts genom Högsta domstolens dom.
Vad är din uppgift mer konkret?
– I utredningen ingår dels ledamöter utsedda av riksdagspartierna, dels sakkunniga utsedda av Sametingets partier, samt av Svenska Tornedalingars Riksförbund och Svenska samernas Riksorganisation. Själv ingår jag i en grupp experter som utsetts dels av regeringen och dels av intresseorganisationer. Jag fick uppdraget, via en samisk organisation, för min kompetens som forskare samt för att jag har djupgående kunskaper om det samiska samhället och dess expertis.
Vad tror du kommer att bli det svåraste?
– Drygt hundra år av statliga markstölder borde inte vara så svårt att utreda, det finns omfattande dokumentation. Däremot har utredningen ett stort ansvar att parallellt föra fram information till det svenska samhället. Eftersom samiska rättigheter kommer att framhållas kommer det troligen att medföra ännu mer hot och hat mot samer och fysiska attacker mot renar. Vi ser många exempel på detta, historiskt och i närtid. Detta i sin tur hänger ihop med att allmänheten generellt är dåligt insatt. Detta i sin tur beror på att skolor och universitet undervisar ytterst begränsat om svensk-samisk historia, eller samisk kultur och tradition. Som verksam vid CEMFOR så hoppas jag kunna bidra till att åtminstone Uppsala universitet blir bättre på att undervisa i dessa frågor.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...