”Allmänheten är generellt dåligt insatt”

29 mars 2023

Porträtt av May-Britt Öhman

May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, fick uppdraget som expert i regeringens Renmarkskommittén via en samisk organisation.

Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?

– Det är att utreda vem som har rätten att upplåta småviltsjakt och fiske på samiska marker, ovanför odlingsgränsen och i renbetesfjällen. Det är ett stort område som är väldigt känsligt för störningar.  Även renskötsellagstiftningen skall utredas. Det är ett omfattande åtagande med stor betydelse för hur Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden som rättsstat.

Varför behövs den?
– Högsta Domstolen beslutade i en dom 2020, efter en decennielång rättslig process, att staten hade överträtt sina befogenheter. Det är bakgrunden till utredningen. Renskötsel har bedrivits av samer i minst tusen år. Enskilda samiska familjer ägde och skattade för sina marker där de bedrev renskötsel, jakt, fiske och andra verksamheter. Från 1800-talet, genom en administrativ process kallad avvittringen, stal staten dessa marker. Parallellt, med stöd av vetenskaplig rasism, däribland skallmätningar och rasbiologi, utpekades samer som lägre stående. Lagar stiftades för att kontrollera renskötseln och därmed samerna. Första lagen 1886 följdes av ytterligare tre. I den senaste, 1971, organiserade staten renskötseln i samebyar. Dessa kontrollerade dock fortfarande jakten och fisket. Detta ändrades 1993, då staten utan någon som helst rättslig utredning tog över jakten och fisket, vilket nu alltså ifrågasatts genom Högsta domstolens dom.

Vad är din uppgift mer konkret?
– I utredningen ingår dels ledamöter utsedda av riksdagspartierna, dels sakkunniga utsedda av Sametingets partier, samt av Svenska Tornedalingars Riksförbund och Svenska samernas Riksorganisation. Själv ingår jag i en grupp experter som utsetts dels av regeringen och dels av  intresseorganisationer. Jag fick uppdraget, via en samisk organisation, för min kompetens som forskare samt för att jag har djupgående kunskaper om det samiska samhället och dess expertis. 

Vad tror du kommer att bli det svåraste?
– Drygt hundra år av statliga markstölder borde inte vara så svårt att utreda, det finns omfattande dokumentation. Däremot har utredningen ett stort ansvar att parallellt föra fram information till det svenska samhället. Eftersom samiska rättigheter kommer att framhållas kommer det troligen att medföra ännu mer hot och hat mot samer och fysiska attacker mot renar. Vi ser många exempel på detta, historiskt och i närtid. Detta i sin tur hänger ihop med att allmänheten generellt är dåligt insatt. Detta i sin tur beror på att skolor och universitet undervisar ytterst begränsat om svensk-samisk historia, eller samisk kultur och tradition.  Som verksam vid CEMFOR så hoppas jag kunna bidra till att åtminstone Uppsala universitet blir bättre på att undervisa i dessa frågor. 

Åsa Malmberg

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut