Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier
14 oktober 2015

Militärkuppen i Burkina Faso stoppades av en välorganiserad befolkning som till slut fick stöd av armén, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet.
16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso och hoppet för en fortsatt demokratisk utveckling i både Burkina Faso och Västafrika i stort sjönk. Men två veckor senare hade Burkina Faso lyckats fängsla kuppmakarna och återställa ordningen.
Vad var det som hände? Hur lyckades befolkningen tillsammans med armén stoppa kuppmakarna och ta tillbaka makten? Vi har pratat med Sten Hagberg, professor i kulturantropologi, som på sätt och vis har varit mitt i händelsernas centrum. Han har följt händelserna noga via framför allt sociala medier och själv varit aktiv och berättat och analyserat händelserna i sociala medier och för media. Han har också skrivit flera debattartiklar under de två veckorna. (Se fakta om Burkina Faso och militärkuppen längst ner.)
– Sociala medier har varit viktiga men det finns också något mer jordnära som har varit helt avgörande för utvecklingen i Burkina Faso. Det är förmågan att organisera sig. Burkinabéerna har hittat starka former att organisera sig och den förmågan parat med sociala medier har varit avgörande i motståndet mot kuppförsöket, säger Sten Hagberg.
Organisationer och sociala medier
I Burkina Faso finns bland annat fackföreningar, kvartersföreningar och olika former av medborgarrättsrörelser. Fackföreningarna utlyste till exempel generalstrejk direkt efter kuppförsöket och landet lamslogs. Den kanske mest framträdande medborgarrörelsen de senaste åren har varit "Medborgarkvasten" (Balai citoyen) som leds av två unga rappare.
– Det har skett ett generationsskifte och många av ledarna i olika föreningar och rörelser är unga och använder sociala medier.
Det är också de unga och modiga som har satt sina liv på spel för att stoppa kuppförsöket. En av säkerhetsstyrkornas första åtgärder var att utfärda utegångsförbud men det trotsades.
– Säkerhetsstyrkorna patrullerade gatorna två och två på motorcyklar. Befolkningen började då bygga barrikader för att stoppa dem från att komma fram, annars hade säkerhetsstyrkorna kunna ta sig in på gårdarna och tillfångata vem de vill för att bryta befolkningens motstånd.
Säkerhetsstyrkorna på cirka 1300 man var de enda som aktivt stödde kuppförsöket. Armé och polis tittade på och avvaktade. Det innebar att säkerhetsstyrkorna ensamma måste stå emot hela befolkningen dygn efter dygn och därför fick minimalt med möjlighet till vila och sömn. När armén efter några dagar mobiliserade mot kuppförsöket och började dra sig in mot Ouagadougou är säkerhetsstyrkorna därför redan ganska slutkörda.
– I sammanhanget är det intressant att det svenska biståndet till Burkina Faso delvis har varit inriktat på att hjälpa människor att organisera sig på olika sätt. Det biståndet har nu hjälpt till på ett mycket konkret sätt.
Inga motsättningar
Kuppförsöket misslyckades också eftersom befolkningen enades i skyddet av nationen och inte splittrades upp i etniska eller religiösa motsättningar.
– Det finns olika etniska grupper men de har inte försökt dra nytta av situationen, tvärtom. Till exempel brände befolkningen i kuppgeneralens hemby ner hans hus när kuppförsöket blev känt istället för att stödja kuppen på olika sätt. Det finns en grundläggande kärlek till landet Burkina Faso.
Statistiskt är ungefär 40 procent av befolkningen muslimer, 25 procent kristna och övriga animister.
– Det finns en stor tolerans för olika folkgrupper och religioner. I varje familj finns alla religioner representerade vilket bidrar till att förhindra religiösa motsättningar.
Ordning och reda
Det kanske verkar konstigt med mellanrubriken "Ordning och reda" i en artikel om ett kuppförsök men befolkningens känsla för rättsordning var en viktig faktor för att lyckas slå tillbaka kuppförsöket.
– Mitt i krisen respekterar befolkningen rättsordningen och följer den. Man ifrågasätter inte lagen. När presidenten och premiärministern hade tillfångatagits och kuppmakarna gått ut i media och meddelat att man tagit över trädde parlamentets talman in i opposition mot kuppmakarna och konstaterade att han nu är högsta ansvarig eftersom presidenten och premiärministern är oförmögna att utöva sin makt.
Talmannen hade förstås gått under jorden för att inte bli gisslan han också och uppmanade armén och befolkningen att göra motstånd mot kuppmakarna.
Internationellt fördömande
Ett snabbt och enat internationellt fördömande av militärkuppen var också väldigt betydelsefullt. Afrikanska unionen betecknade kuppmakarna som terrorister och fryste deras tillgångar utomlands. Ett antal länder och organisationer fördömde blixtsnabbt kuppen, däribland den forna kolonialmakten Frankrike, USA, FN, EU och Sverige.
– Det var viktigt att den internationella pressen på kuppmakarna hela tiden vidmakthölls under de kritiska dagarna.
Armén träder in
Militärkuppen stoppades slutligen när armén mobiliserade och marscherade in mot Ouagadougou. Efter ett och halvt dygn har armén tvingat fram ett stilleståndsavtal som innebär en avväpning av säkerhetsstyrkorna.
– Direkt efter kuppen 16 september samlades befolkningen framför arméregementen runt om i landet och krävde att armén skulle avväpna säkerhetsstyrkorna eller lämna över sina vapen till befolkningen så att de själva kunde gå emot säkerhetsstyrkorna.
Men armén avvaktar ända tills det kommer ett förslag från medlarna att kuppmakarna ska få amnesti. Det blir droppen, amnestiförslaget ger en stor motreaktion från befolkningen och armén börjar mobilisera.
Efterspel
Regeringen har beslutat att ledarna för kuppen ska åtalas men i övrigt försöker myndigheterna stoppa eventuella repressalier. Myndigheterna går ut med budskapet att säkerhetsstyrkorna är våra bröder och systrar som har blivit lurade av sina ledare.
– Det var så mycket som hade kunnat gå fel men de lyckades hantera krisen perfekt. Burkina Faso har nu blivit en ny förebild för demokratisk utveckling för Afrika.
– Samtidigt är det viktigt att vi i omvärlden uppmärksammar de andra positiva exempel som finns. Till exempel hade Benins president tänkt att göra samma ändring i konstitutionen som i Burkina Faso men har skrinlagt de planerna efter att ha sett utvecklingen i Burkina Faso. I Ghana sker det demokratiska maktskiften regelbundet som fungerar väldigt bra. Burundi var väldigt nära att lyckas med samma utveckling men det lyckades inte riktigt.
Faktaruta Burkina Faso
- Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.
- Runt 1200-talet bildas kungadömen i området. Frankrike erövrade området under 1890-talet och det blir fransk koloni.
- 1960 blir Övre Volta en självständig republik.
- 1983 tar Thomas Sankara makten i en militärkupp. Sankara genomför en rad reformer och landet blir ett föregångsland i Afrika. 1984 ändras namnet till Burkina Faso.
- 1987 tar Blaise Compaoré makten i en militärkupp.
- 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
- 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
- Onsdag 16 september: 2015 Säkerhetsstyrkorna tar presidenten och hela regeringen som gisslan. Radio och media tas över av kuppmakarna. Utegångsförbund tillkännages i hela landet men befolkningen trotsar förbudet och bygger barrikader för att inte säkerhetspolisen ska kunna komma fram.
- Torsdag 17 september: Tidigare okända "Nationella rådet för demokrati" gör ett uttalande där man meddelar att man tagit makten och general Gilbert Diendére nu är statschef. Diendére är Comparorés närmaste man och ansvarig för militärt våld och politiska mord under tre decennier. Någon timme senare meddelar parlamentets talman Chérif Sy att han tagit över som statschef eftersom president Kafando och premiärminister Zida är tillfångatagna. Sy uppmanar folket och armén till motstånd mot säkerhetsstyrkorna. Ledande oppositionella går under jorden. Folkliga protester över hela landet mot kuppen.
- Fredag 18 september: En motståndsradio startar sändningar. Presidenten släpps av kuppmakarna men premiärministern förblir gisslan. Medlare utsedda av Economic Community of West African States (ECOWAS) anländer till Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Medlarna är Senegals president Macky Sall och Benins president Yavi Boni.
- Söndag 20 september: Medlarna presenterar ett utkast till avtal. I utkastet ingår amnesti för kuppmakarna. Starka protester från civilsamhället.
- Måndag 21 september: Militärenbörjar röra sig in mot Ouagadougou från garnisonsstäder runt om i landet. Militären undviker konfrontation mot säkerhetsstyrkorna, befolkningen uppmanas att stanna hemma.
- Tisdag 22 september: På ett ECOWAS-möte i Nigerias huvudstad Abuja avvisar de västafrikanska regeringscheferna utkastet till avtal med hänvisning att det inte följer befolkningens vilja. På tisdag kväll undertecknas en överenskommelse mellan säkerhetsstyrkorna och militären. Enligt överenskommelsen ska säkerhetsstyrkorna dra sig tillbaka och avväpnas.
- Onsdag 23 september: President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
- Fredag 25 september: Regeringen upplöser säkerhetsstyrkorna och börjar avväpningen. Regeringen beslutar också att kuppmakarna ska ställas inför rätta.
- 11 oktober: De första demokratiska valen efter revolutionen 31 oktober var planerade till 11 oktober innan kuppförsöket. Nu blir valet i november, troligen 15 november.
- Antalet döda och skadade i samband med kuppförsöket är osäkra men närmare 20 rapporteras döda och 250 skadade.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...