New book documents terrorism from Shakespeare's time
2 december 2015

The Assassination of Henry III of France by Jacques Clément, with the Subsequent Killing of Clément (Anonymous, 1589)
There was no word for terrorism in the sixteenth and seventeenth centuries, but outbreaks of terrorist violence were frequent. In his new book on terrorism in history and literature, Uppsala University Professor of English Literature, Robert Appelbaum, documents the many ways terrorist violence was used, responded to, and written about in early modern Britain and France.
In the sixteenth and seventeenth centuries there was no word for terrorism, and this has misled many students of the subject to think that terrorism did not exist. But there were many sensational cases of terrorist violence in the early modern period: to name just a few, the assassination of court official David Riccio in Hollyrood Castle, in Edinburgh, in 1566; the outbreak of the Saint Bartholomew Day Massacre in Paris, 1572; the Gunpowder Plot in London, 1605; the assassination of Henri IV, King of France, 1610.
These and many more incidents involved criminal resort to violence in order to communicate to a broad public and achieve political gains. They were unmistakably expressions of terrorism, Professor Appelbaum has found; and even if a word for them did not exist, they played a major role in the political and religious life of Western Europe.
Among the major authors who were attracted to terrorism as a subject were Christopher Marlowe and William Shakespeare in England, George Buchanan in Scotland, and Pierre de Ronsard and Pierre Corneille in France. Shakespeare may have known several Gunpowder terrorists personally; certainly his colleague, playwright Ben Jonson did. For all these writers terrorism, by whatever name, provided a creative and moral challenge. How can we be safe in a society where, at any time, an especially shocking and disruptive form of violence may break out? How can we hold onto political ideals, whatever they are, when violence is so often a means for expressing and defending them? How can we speak of violence, when violent people try to do the speaking for us?
Professor Appelbaum has uncovered a number of circumstances that made terrorism a threat to civil society in the sixteenth and seventeenth centuries, circumstances not entirely dissimilar to those of today. This groundbreaking study shows how terrorism is embedded in the symbolic life of European culture – as is resistance to it.
About the author
Robert Appelbaum received his PhD from the University of California, Berkeley, and has been Professor of English Literature at Uppsala since 2011. He is the author of over thirty articles on literature and culture, with emphases on the early modern period, representations of violence, and consumption, including food. He is also the author or editor of five previous books: Literature and Utopian Politics in Seventeenth-Century England (Cambridge UP 2002); Envisioning an English Empire: Jamestown and the Making of the Atlantic World (U of Pennsylvania Press 2005); Aguecheek’s Beef, Belch’s Hiccup, and Other Gastronomic Interjections: Literature, Culture and Food Among the Early Moderns (U of Chicago P 2006, winner of the 2007 Roland H. Bainton Prize); Dishing It Out: In Search of the Restaurant Experience (Reaktion, 2011); Working the Aisles: A Life in Consumption (Zero 2014). Appelbaum has also been a frequent contributor to Times Higher Education and The Baffler. Prior to his appointment at Uppsala, Professor Appelbaum taught at the University of Cincinnati, the University of San Diego, and Lancaster University, England.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...