Rådsprofessur till forskning om de första vikingarna
8 december 2015

Professor Neil Price har fått forskningsmedel i 10 år från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet "Vikingafenomenet".
En av årets tio beviljade rådsprofessurer från Vetenskapsrådet går till arkeologen Neil Price vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Neil Price, professor i arkeologi, får totalt 50 miljoner kronor fördelat över 10 år för forskningsprojektet vikingafenomenet. Forskningsprogrammet vikingafenomenet är ett tio-årigt forskningsprojekt om början till vikingatiden som kommer att omfatta en stor grupp internationella forskare.
– Att få det här forskningsanslaget från Vetenskapsrådet hedrar hela vår institution och vår forskningsmiljö. Det här betyder väldigt mycket för arkeologisk forskning allmänt i Sverige, säger Neil Price, professor i arkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Forskningsprojektet vikingafenomenet kommer att ledas, förutom av Neil Price, av John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet och Charlotte Hedenstierna-Jonson, forskare vid institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet.
De första vikingarna
– Forskningsprojektet handlar om början till vikingatiden. Vilka var vikingarna, till skillnad från den "vanliga" befolkningen i dåtidens Norden? Varför började skandinaver åka ut på omfattande vikingatåg just vid andra hälften av 700-talet? Vilket samhälle kom de ifrån och återvände till, hur fungerade deras ekonomi?
Svaren på de här frågorna är av central betydelse för att förstå bakgrunden till det Sverige vi ser idag. Men även för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle. Olika generationer har på olika sätt anpassat sina beskrivningar av vikingarna för att passa sina syften.
– En viktig del i forskningsprogrammet är att studera hur vi har använt oss av vikingafenomenet under alla sekler av identitetskonstruktioner efter vikingatiden. Med tanke på världsläget har det aldrig varit så aktuellt med ett historiskt perspektiv på nutiden och framtiden.
Valsgärde i centrum
En central del av forskningsprogrammet kommer att vara Valsgärdegravfältet i Uppland. Valsgärde är en av Sveriges största arkeologiska skatter, det mest omfattande båtgravfältet som någonsin hittats. Men på grund av gravarnas rikedom och komplexitet har materialet aldrig publicerats och utforskats fullt ut. En fullständig analys av Valsgärdesgravarna och de samtida människorna och samhället är därför högt prioriterat inom forskningsprojektet.
Analysen av Valsgärde kommer också att kompletteras med utforskandet av två exceptionella båtgravar i estniska Salme på ön Saaremaa (Ösel). Det är båtgravar med kvarlevor efter deltagarna i ett mellansvenskt plundringståg som fick ett abrupt slut vid vikingatidens början, under samma tid som Valsgärdesfältet var i bruk. Genom att kombinera och jämföra Valsgärde och Salme finns en unik möjlighet att belysa de första vikingarnas värld både hemma och borta.
Om rådsprofessorsprogrammet
Syftet med Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Bidraget ska också möjliggöra etablering och uppbyggnad av en forskningsmiljö av högsta kvalitet.
Relaterad information
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...