Rådsprofessur till forskning om de första vikingarna
8 december 2015

Professor Neil Price har fått forskningsmedel i 10 år från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet "Vikingafenomenet".
En av årets tio beviljade rådsprofessurer från Vetenskapsrådet går till arkeologen Neil Price vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Neil Price, professor i arkeologi, får totalt 50 miljoner kronor fördelat över 10 år för forskningsprojektet vikingafenomenet. Forskningsprogrammet vikingafenomenet är ett tio-årigt forskningsprojekt om början till vikingatiden som kommer att omfatta en stor grupp internationella forskare.
– Att få det här forskningsanslaget från Vetenskapsrådet hedrar hela vår institution och vår forskningsmiljö. Det här betyder väldigt mycket för arkeologisk forskning allmänt i Sverige, säger Neil Price, professor i arkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Forskningsprojektet vikingafenomenet kommer att ledas, förutom av Neil Price, av John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet och Charlotte Hedenstierna-Jonson, forskare vid institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet.
De första vikingarna
– Forskningsprojektet handlar om början till vikingatiden. Vilka var vikingarna, till skillnad från den "vanliga" befolkningen i dåtidens Norden? Varför började skandinaver åka ut på omfattande vikingatåg just vid andra hälften av 700-talet? Vilket samhälle kom de ifrån och återvände till, hur fungerade deras ekonomi?
Svaren på de här frågorna är av central betydelse för att förstå bakgrunden till det Sverige vi ser idag. Men även för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle. Olika generationer har på olika sätt anpassat sina beskrivningar av vikingarna för att passa sina syften.
– En viktig del i forskningsprogrammet är att studera hur vi har använt oss av vikingafenomenet under alla sekler av identitetskonstruktioner efter vikingatiden. Med tanke på världsläget har det aldrig varit så aktuellt med ett historiskt perspektiv på nutiden och framtiden.
Valsgärde i centrum
En central del av forskningsprogrammet kommer att vara Valsgärdegravfältet i Uppland. Valsgärde är en av Sveriges största arkeologiska skatter, det mest omfattande båtgravfältet som någonsin hittats. Men på grund av gravarnas rikedom och komplexitet har materialet aldrig publicerats och utforskats fullt ut. En fullständig analys av Valsgärdesgravarna och de samtida människorna och samhället är därför högt prioriterat inom forskningsprojektet.
Analysen av Valsgärde kommer också att kompletteras med utforskandet av två exceptionella båtgravar i estniska Salme på ön Saaremaa (Ösel). Det är båtgravar med kvarlevor efter deltagarna i ett mellansvenskt plundringståg som fick ett abrupt slut vid vikingatidens början, under samma tid som Valsgärdesfältet var i bruk. Genom att kombinera och jämföra Valsgärde och Salme finns en unik möjlighet att belysa de första vikingarnas värld både hemma och borta.
Om rådsprofessorsprogrammet
Syftet med Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Bidraget ska också möjliggöra etablering och uppbyggnad av en forskningsmiljö av högsta kvalitet.
Relaterad information
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....