Rådsprofessur till forskning om de första vikingarna
8 december 2015

Professor Neil Price har fått forskningsmedel i 10 år från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet "Vikingafenomenet".
En av årets tio beviljade rådsprofessurer från Vetenskapsrådet går till arkeologen Neil Price vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Neil Price, professor i arkeologi, får totalt 50 miljoner kronor fördelat över 10 år för forskningsprojektet vikingafenomenet. Forskningsprogrammet vikingafenomenet är ett tio-årigt forskningsprojekt om början till vikingatiden som kommer att omfatta en stor grupp internationella forskare.
– Att få det här forskningsanslaget från Vetenskapsrådet hedrar hela vår institution och vår forskningsmiljö. Det här betyder väldigt mycket för arkeologisk forskning allmänt i Sverige, säger Neil Price, professor i arkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Forskningsprojektet vikingafenomenet kommer att ledas, förutom av Neil Price, av John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet och Charlotte Hedenstierna-Jonson, forskare vid institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet.
De första vikingarna
– Forskningsprojektet handlar om början till vikingatiden. Vilka var vikingarna, till skillnad från den "vanliga" befolkningen i dåtidens Norden? Varför började skandinaver åka ut på omfattande vikingatåg just vid andra hälften av 700-talet? Vilket samhälle kom de ifrån och återvände till, hur fungerade deras ekonomi?
Svaren på de här frågorna är av central betydelse för att förstå bakgrunden till det Sverige vi ser idag. Men även för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle. Olika generationer har på olika sätt anpassat sina beskrivningar av vikingarna för att passa sina syften.
– En viktig del i forskningsprogrammet är att studera hur vi har använt oss av vikingafenomenet under alla sekler av identitetskonstruktioner efter vikingatiden. Med tanke på världsläget har det aldrig varit så aktuellt med ett historiskt perspektiv på nutiden och framtiden.
Valsgärde i centrum
En central del av forskningsprogrammet kommer att vara Valsgärdegravfältet i Uppland. Valsgärde är en av Sveriges största arkeologiska skatter, det mest omfattande båtgravfältet som någonsin hittats. Men på grund av gravarnas rikedom och komplexitet har materialet aldrig publicerats och utforskats fullt ut. En fullständig analys av Valsgärdesgravarna och de samtida människorna och samhället är därför högt prioriterat inom forskningsprojektet.
Analysen av Valsgärde kommer också att kompletteras med utforskandet av två exceptionella båtgravar i estniska Salme på ön Saaremaa (Ösel). Det är båtgravar med kvarlevor efter deltagarna i ett mellansvenskt plundringståg som fick ett abrupt slut vid vikingatidens början, under samma tid som Valsgärdesfältet var i bruk. Genom att kombinera och jämföra Valsgärde och Salme finns en unik möjlighet att belysa de första vikingarnas värld både hemma och borta.
Om rådsprofessorsprogrammet
Syftet med Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Bidraget ska också möjliggöra etablering och uppbyggnad av en forskningsmiljö av högsta kvalitet.
Relaterad information
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...