Ny forskning ger nytt ljus på Erik den heliges liv
16 mars 2016

De nya undersökningarna av Erik den heliges skeletala lämningar ger stor information om hans hälsa, släktskap , konsumtion och död.
Legenden berättar om en helgonkung som dog en dramatisk död i strid utanför kyrkan där han firat mässa. Men vad kan modern forskning berätta om de ben som tillskrivs honom? Ett forskningssamarbete som letts från Uppsala universitet kan nu berätta mer om Erik den heliges hälsa, hur han såg ut, var han bodde och hur det gick till när han slutligen dödades.
Inga samtida källor nämnde Erik Jedvardsson, Sveriges konung och senare helgon. Den enda berättelsen om hans liv finns i helgonlegenden vars bevarade form är skriven på 1290-talet. Det är känt att sådana legender ofta är otillförlitliga. Erikslegenden är dock baserad på en längre legend som har försvunnit och denna längre legend kan ha varit mycket äldre.
Den bevarade legenden berättar att Erik valdes till kung och regerade rättvist, var en hängiven kristen, ledde ett korståg till Finland och stöttade kyrkan. Han dödades år 1160, under sitt tionde regeringsår, av en dansk tronpretendent. Hans kvarlevor har vilat i ett relikskrin sedan 1257.
En grundlig undersökning av benen i relikskrinet gjordes 1946 men utvecklingen av nya undersökningsmetoder motiverade en ny undersökning 2014. Den 23 april 2014 öppnades relikskrinet vid en ceremoni i domkyrkan. Därefter påbörjade forskare från flera olika fält undersökningar av benen i jakt på ny kunskap om den medeltida kungen. Nu presenteras de första resultaten från undersökningarna.
- Det tvärvetenskapliga samarbetet mellan olika discipliner i arbetet med Erik den heliges skeletala lämningar ger stor information om hans hälsa (ortopeder och röntgenläkare), släktskap (aDNA analys), konsumtion (isotopanalys) och hans död (rättsmedicin), säger projektledare Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet Campus Gotland.
I relikskrinet finns 23 ben som till synes tillhör samma individ. I skrinet ligger också ett skenben som inte hör dit. Kol-14-värdena som uppmätts för benen är förenliga med ett dödsfall omkring år 1160. Den osteologiska analysen visar att benen tillhör en man som var 35-40 år gammal och 171 cm lång. När han dog hade han alla tänder i överkäken kvar.
Undersökningar av benen med hjälp av datortomografi på Akademiska sjukhuset i Uppsala visade inga skönjbara medicinska åkommor. DXA- och pQCT-mätningar på samma sjukhus visade att Erik inte led av benskörhet. Tvärt om hade han en bentäthet som låg 25 procent över dagens unga vuxna. Erik den helige var välnärd, var kraftigt bygd och fick rikligt med motion.
Den genomförda isotopanalysen visar på en diet som var rik på insjöfisk, vilket indikerar att kungen hörsammade kyrkans regler kring fasta, det vill säga dagar då det var förbjudet att äta kött. Analysen visar också att han under sina sista tio år inte levde i Uppsalaregionen, som förväntat, utan troligare i Västergötland. Dessa slutsatser ska dock betraktas som mycket preliminära eftersom det ännu finns få andra undersökningar att jämföra värdena med.
I samband med att relikskrinet öppnades togs även prover för DNA-analys. Förhoppningen är att få resultat som ger ny kunskap om frågor om släktskap. Denna analys är ännu inte klar och förväntas dröja ytterligare ett år. Forskarna kan dock berätta att de har lyckats få fram DNA-information ur proverna.
Skallen i relikskrinet bär spår efter en eller två läkta skador som kan ha uppkommit efter våld med vapen. Legenden säger att Erik ledde ett korståg till Finland och skadorna skulle kunna ha uppkommit då.
Legenden berättar att kungen under sitt sista slag blev omringad av fiender och när han föll till marken sårades han om och om igen tills han var nästintill död. Därefter hånades han och fick slutligen huvudet avhugget. De bevarade benen har minst nio märken efter hugg som uppkommit i samband med döden. Sju av dessa sitter på benen. Inga skador har hittats på revbenen eller det bevarade armbenet, vilket förmodligen betyder att kungen bar ringbrynja men hade mindre skyddade ben. Båda skenbenen har skador som tillfogats från fötterna och uppåt, vilket tyder på att kungen låg på magen.
En av halskotorna har huggits av, vilket inte kunde ha gjorts utan att ta av ringbrynjan. Alltså kunde detta inte ha gjorts i strid. Detta bekräftar att det var ett mellanspel, beskrivet som hånandet i legenden, mellan slaget och halshuggningen. De dokumenterade skadorna motsäger inte på någon punkt förloppet av striden så som den nedtecknats i den mycket senare legenden.
Forskningsresultaten presenteras i en kommande artikel i tidskriften Fornvännen.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...